Samnytt har i tidigare artiklar rapporterat om hur Sverige fuskade sig till ett bättre resultat i den senaste internationella Pisa-mätningen än vad som motsvarar kunskapsnivån hos landets elever. Nu får regeringen och Skolverket hård kritik från Riksrevisionen för hur mätningen riggades.

Sverige har på senare år på ett uppseendeväckande sätt backat i Pisa-mätningarna, något som indikerar en kontinuerligt sjunkande kunskapsnivå bland landets skolelever. En del av förklaringen är att andelen invandrare ökat i den svenska skolan samtidigt som den gruppen presterat betydligt svagare än genomsnittet.

LÄS MER: Sverige fuskade till sig högt PISA-resultat – plockade bort lågpresterande invandrarelever

Så plötsligt förra året gick Skolverket och regeringen med utbildningsminister Anna Ekström (S) i spetsen ut med att man nu lyckats vända trenden. Pisa-resultatet var fortfarande lågt men ändå en aning högre än året innan. ”En glädjens dag” kallade Ekström det och menade att trendbrottet var ”ett styrkebesked – svensk skola står stark”.

Ganska snabbt kom dock kritik från initierat akademiskt håll om siffrorna manipulerats för att erhålla det önskade resultatet. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på den svenska skolans utveckling, var en av de som slog larm om att svagpresterande elever rensats bort från underlaget i en utsträckning som strider mot regelverket. Kritik mot förfarandet hade också kommit tidigare.

Intern kritik från departementets tjänstemän tystades ned

Vad som då inte framkom var att tjänstemän på Utbildningsdepartementet tidigt under arbetet med att sammanställa Sveriges siffror för Pisa slog larm internt till utbildningsminister Anna Ekström om att Skolverkets urval var missvisande. Promemorior med den för regeringen obekväma interna kritiken lämnades utan gehör, begravdes och har kommit i offentlighetens ljus först nu.

LÄS MER: Efter fusket med PISA-mätningen – Skolverket styr granskningen

Sofia Sandgren Massih är den som har lett Riksrevisionens granskning och hon signalerar i en kommentar till TT att det är anmärkningsvärt hur locket lades på från regeringens sida.

– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer.

Svagpresterande elever plockades bort

Konkret gick det till så att Skolverket plockade bort de 11 procent av eleverna som presterat sämst. Detta i stället för maximalt tillåtna 5 procent.

Medvetna om att en stor grupp av de svagpresterande eleverna har invandrarbakgrund utvidgade man definitionen av vem som räknas som nyanländ och kunde på så sätt få bort en större andel av den kategorin utan att det ytligt sett såg ut som att man brutit mot Pisa-reglerna som tillåter en viss sådan gallring. Men det var inte bara nyanlända – utan också en del svagpresterande elever födda i Sverige som felaktigt undantogs från provet.

LÄS ÄVEN: Pisa-rapport: Invandrade elever presterar sämre i Sverige än i övriga OECD-länder

Skolverket tillbakavisade kritiken och hävdade att man gjort allting rätt och med OECD:s goda minne. Att man på myndigheten plockat bort mer än dubbelt så många invandrarelever än vad som är tillåtet motiverades med asylkaoset 2015 och den stora anstormningen av asylsökare.

Men de kritiska rösterna tystnade inte. Anna Ekström lyckades då övertala någon på OECD att intyga att det hårdgallrade elevunderlaget i den svenska Pisa-mätningen var acceptabelt. Därmed hoppades regeringen att sista ordet i saken skulle vara sagt. Det man inte räknat med var att Riksrevisionen fattat beslut som en granskning.

Riksrevisionen riktar skarp kritik

Och tillsynsmyndigheten menar nu när granskningen är klar att det, tvärtemot vad som från ansvarigt håll hävdats, inte alls gick rätt och riktigt till när de svenska skolresultaten räknades ut för Pisa-mätningen. Än mer kritisk är Riksrevisionen till att den interna kritik som riktades mot felräkningen ignorerades, något som kan indikera att Skolverket haft för avsikt att fortsätta räkna på samma felaktiga sätt i kommande mätningar.

”En oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen” heter det i den svidande kritiska rapporten som påvisar en lång kedja av begångna fel och misstag hos samtliga inblandade – Skolverket, regeringen och inblandade inom OECD.

– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, kommenterar Sofia Sandgren Massih rapporten.

Tyngsta kritiken mot regeringen

Den tyngsta kritiken riktar Riksrevisionen mot regeringen och Utbildningsdepartementet under utbildningsminister Anna Ekström som gett Skolverket i uppdrag att genomföra Pisa-mätningen och som inte ingripit trots larm från anställda på departementet om att allvarliga fel begåtts. Tillsynsmyndigheten vill inte spekulera i huruvida det handlar om inkompetens eller ett beställningsjobb från regeringens sida.

Man nöjer sig med att i sak konstatera att tjänstemän på departementet vid upprepade tillfällen författat interna larmrapporter om hur siffrorna friserats av Skolverket och hur klartecken från OECD till den omfattande gallringen förefaller bero på att man där fått missvisande information från Sverige om hur utbildning för nyanlända fungerar här – promemorior som departementet och regeringen inte agerat på.

Kritik avfärdades som ”konspirationsteorier”

Riksrevisionen reser dock frågetecken kring hur det kan komma sig att utbildningsminister Anna Ekström inte reagerat eller agerat för att rätta de fel som Skolverket begick. Detta mot bakgrund av att hon har en bakgrund som generaldirektör på Skolverket och borde vara väl insatt i hur den här sortens arbete ska utföras.

I stället gav Ekström sin statssekreterare Erik Nilsson – också han med en bakgrund som chef på Skolverket – i uppdrag att skriva en debattartikel som publicerades av den partitrogna tidningen Dagens Arena där kritiken mot och ifrågasättandet av siffrorna beskrevs som konspirationsteorier. Ekström och Nilsson har i skrivande stund inte kommenterat huruvida de anser att nu också Riksrevisionen hemfallit till det konspiratoriska.

Varnar för minskat förtroende för myndigheter

I sin sammanfattning av kritiken varnar Riksrevisionen för att ”om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen”. Det sistnämnda inkluderar bland annat förtroendet för myndigheternas oväld, det vill säga att dessa bedriver sin verksamhet på ett politiskt neutralt sätt.

Tillbakavisar kritiken

På en pressträff på torsdagen tillbakavisar Anna Ekström kritiken och vill inte kännas vid att hon eller regeringen inte skulle ha agerat på uppgifter om den felaktigt utförda Pisa-undersökningen. Hon dementerar samtidigt att det skulle ha funnits någon bakomliggande agenda att skönmåla den svenska skolan.

– Vi har gjort det vi ska, hävdade utbildningsministern.