En kvinna från Somalia som fött en dotter i Sverige sökte asyl för dem båda. Inför Migrationsverkets beslut uppgav hon att hennes dotter riskerade könsstympning men glömde att uppge att hon saknar förmåga att skydda henne mot könsstympning. Inför migrationsdomstolen påpekade hon däremot tydligt att hon saknar förmåga att skydda sin dotter från könsstympning. Båda får nu uppehållstillstånd och flyktingstatus.

En kvinna från Somalia som vi kan kalla “Kaba” sökte asyl i Sverige i maj 2015. Hon fick en dotter i september 2017 och sökte asyl för dottern i december 2017.  Kaba berättar att hon återvände till Somalia efter 22 år i Saudiarabien i mars 2014. Efter en månad blev hon kontaktad av sin halvbror. Hon fick veta att halvbrodern var med i al-Shabab och att han inte ansåg att hennes äktenskap var giltigt då det inte godkänts av hennes manliga släktingar.

Halvbrodern krävde att hennes make skulle börja samarbeta med al-Shabab, annars skulle han tvinga Kaba att gifta om sig med en medlem i al-Shabab. Hon tillfångatogs av sin halvbror men lyckades fly till en farbror i Nairobi i augusti 2014 för att sedan ta sig vidare till Sverige. Inför Migrationsverket menade hon på att hon i Somalia kan bestraffas av sin halvbror, att hennes dotter kan könsstympas och att hon kan råka illa ut för att hennes dotter fötts utom äktenskapet.

Migrationsverket anmärker på att Kaba sagt att hon tillhör Barawefolket. Enligt Migrationsverkets landinformationssystem så är Barawefolket utsatta för förföljelse av al-Shabab. Verket betvivlar därför att hennes halvbror, som också tillhör Barawefolket, är med i al-Shabab.

Kaba menar även på att hennes enda manliga släkting i Somalia, hennes man, dog 2016. Migrationsverket hade ett antal invändningar om Kabas berättelse så långt, men de har ingen inverkan på det slutgiltiga asylbeslutet som kom att handla om risken för att hennes dotter ska bli könsstympad.

Kaba har av okänd anledning visat upp ett läkarintyg på att hon själv är könsstympad. Hänvisande till dokument nummer 37126 i Migrationsverkets landinformationssystem skriver verket bland annat följande om risken för könsstympning i Somalia:

“Av landinformation framgår att uppskattningsvis 99% av alla kvinnor i Somalia mellan 15-49 år är könsstympade. Det finns möjlighet att undkomma könsstympning av flickor om barnets mor motsäger sig traditionen. Av landinformationen framgår att det finns en viss risk för att flickor utsätts för könsstympning om det finns andra släktingar i flickans närhet, framför allt kvinnliga familjemedlemmar till flickan, som avser att tvinga igenom könsstympningen.”

Migrationsverket skriver att Kaba inte anfört att det finns kvarvarande släktingar i Somalia som skulle kunna tänkas vilja könsstympa hennes dotter eller att hon inte skulle klara av att försvara dottern mot könsstympning. Verket fastslog att det inte finns en “konkret och individuell” risk för att dottern ska könsstympas. Migrationsverket beslutade i september 2018 att neka Kaba och hennes dotter uppehållstillstånd. Kaba överklagade då till migrationsdomstol.

Könsstympningsrisk ger asyl

Migrationsdomstolen avfärdar Kabas berättelse om sin halvbror och skriver att den berättelsen “inte kan läggas till grund” för domstolens beslut.

Vad gäller könsstympingsrisken så uppger Kaba inför migrationsdomstolen, till skillnad från vad hon uppgav till Migrationsverket under deras utredning, att hon inte har möjlighet att skydda sin dotter från könsstympning. Inför migrationsdomstolens avgörande har Migrationsverket av okänd anledning ändrat sig och godkänner att Kabas dotter får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Så här formuleras Migrationsverkets nya inställning i domen:

“Kaba är själv omskuren och könsstympad, och hennes tre andra döttrar har genomgått könsstympning. Av landinformation framgår att 99 % av flickor i åldern 15–45 år är könsstympade. Av landinformationen framgår att det är svårt att kunna stå emot omgivningen om det finns påtryckningar på att flickor ska omskäras. Mot denna bakgrund är det sannolikt att även […] vid ett återvändande skulle bli könsstympad.”

Mellan det att Migrationsverket beslutade om utvisning 2018 och migrationsdomstolens beslut 2020 så har Migrationsverket lagt in ny information om könsstympning i Somalia i sitt landinformationssystem. Det 48-sidiga dokumentet “Somalia – Kvinnlig könsstympning” från augusti 2019 kan möjligen ha bidragit till att Migrationsverket ändrat sig.

Migrationstomstolen beslutar att Kabas dotter ska få uppehållstillstånd och flyktingstatus på grund av könsstympningsrisken.

Flyktingstatus även till Kaba

Domstolen för ett längre resonemang om Kaba ska få uppehållstillstånd på anknytning till sin dotter eller om även Kaba ska få flyktingstatus eftersom hennes dotter fått det. Den sista biten ur detta resonemang lyder:

“Med beaktande av principen om familjens enhet, risken för familjesplittring, och eftersom det inte kommit fram någon grund för att vägra henne uppehållstillstånd, ska Kaba beviljas uppehållstillstånd. Detta innebär att Kaba beviljas uppehållstillstånd på grund av familjerelationen till sin dotter som har beviljats uppehållstillstånd som flykting. Med hänsyn härtill, och eftersom att det inte kommit fram någon grund för att utesluta henne från att vara flykting, ska Kaba  även förklaras vara flykting och beviljas resedokument (jfr MIG 2013:16).”

Målet har målnummer UM 11375-18 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. Rådmannen Alexander Carlström Ernst och nämndemannen Emmy Sartell (V) var helt eniga med domslutet. Nämndemännen Christine Ivarsson (M) och Stefan Pettersson (L) var skiljaktiga men bara såtillvida att de ansåg att Kaba skulle få uppehållstillstånd på anknytning till sin dotter och nekas flyktingstatus.