Vid sidan av redan planerat stöd från enskilda länder och EU till Ukraina förväntar sig Natos generalsekreterare Mark Rutte att alliansens medlemsländer, via sina skattebetalare, ska bidra med motsvarande elva miljarder kronor i månaden för att hålla Ukrainas krigsmaskineri igång under de kommande åren. Detta sker samtidigt som flera korruptionsskandaler har blossat upp inom president Volodymyr Zelenskyjs närmaste krets. Trots dessa frågetecken lovar EU – med Sverige i spetsen – att fortsatt täcka Ukrainas alla ekonomiska behov, utan någon bortre gräns för kostnaderna.
Vid Natos ministermöte i Bryssel på onsdagen framhöll Mark Rutte att de allierade nu ligger på kurs att köpa amerikanska vapen till Ukraina för motsvarande drygt 40 miljarder kronor bara under innevarande år. Detta genom initiativet PURL, där europeiska länder för invånarnas skattepengar köper upp amerikanskt materiel när Washington självt minskar sina leveranser.
LÄS ÄVEN: Nato-chefens maning till européerna: Dags att förbereda sig mentalt för krig
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Nato-chefen Mark Rutte betonade att tempot på miljardrullningen till Ukraina inte får minska.
– Vi talar om minst en miljard dollar i månaden nästa år, kanske mer. Totalt runt 15 miljarder dollar för helåret, slog han fast.
LÄS ÄVEN: USA uppmanar EU: Köp vapen från oss – och skänk dem till Ukraina
Med andra ord omkring elva miljarder kronor varje månad. Enligt Nato väntas samma finansieringsnivå fortsätta till åtminstone 2026. Flera länder uttrycker irritation över att kostnaderna i praktiken landar på samma krets av främst nord- och östeuropeiska stater, medan andra bidrar betydligt mindre.
Ukraina för korrupt för Nato – men inte för att finansieras av Nato
I kontrast med de massiva investeringarna i Ukrainas krigsansträngning är Nato tydligt med att landet inte kan bli medlem i militäralliansen i nuläget. Amerikanska tjänstemän har i närtid framfört att korruptionen i landet fortfarande är ”omfattande”, och att Ukraina inte genomfört de reformer som krävs för att kunna kvalificera sig.
LÄS ÄVEN: Beskedet till Zelenskyj: Ukraina för korrupt för Nato
I Ukraina faller samtidigt förtroendet för regeringen. Opinionsmätningar visar att stödet för president Zelenskyj minskat kraftigt jämfört med krigsinledningens toppnoteringar. Kritik har också riktats mot att han förbjudit konkurrerande politiska partier och vägrat hålla allmänna val innan kriget är slut.
Korruptionsskandalerna avlöser varandra i Kiev
Samtidigt som väst fortsätter skicka rekordstora summor till landet växer Ukrainas interna kriser. Ukrainas stabschef Andrij Jermak avgick nyligen efter husrannsakan och en omfattande korruptionsrazzia. Landets justitieminister tvingades lämna sin post efter att själv ha hamnat i en utredning.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs närmaste man avgår efter anti-korruptionsrazzia
Flera av Zelenskyjs närmaste affärskontakter – inklusive oligarken Timur Mindich – misstänks för att ha förskingrat betydande belopp ur statliga projekt.
Ukrainas antikorruptionsmyndigheter (NABU och SAPO) har försökt utreda kretsen runt presidenten, vilket i sin tur lett till att regeringen försökt ta kontroll över myndigheterna, något som utlöst massprotester i flera städer.
LÄS ÄVEN: Ukrainsk chefredaktör: Zelenskyj försöker tysta all kritik
Ukrainas egen säkerhetstjänst har till och med slagit till mot antikorruptionsutredare och anklagat dem för ”ryska kopplingar”, något som av kritiker beskrivs som en metod för att dölja maktmissbruk.
Flera ukrainska tidningar och ledarsidor menar att Zelenskyjs agerande riskerar att underminera både rättsstaten och landets framtida relationer med EU och Nato.
Sverige och EU lovar att täcka Ukrainas behov – utan bortre gräns
Parallellt med att korruptionsutredningarna breder ut sig framhåller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att unionen – tillsammans med Sverige och andra nordiska länder – är redo att täcka Ukrainas samtliga ekonomiska behov, både militära och civila, ”så länge som det behövs”.
LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov
Planen omfattar fortsatta miljardlån och bidrag – där EU:s skattebetalare i slutänden står för notan om inga ryska krigsskadestånd infrias och en långsiktig finansiering som täcker Ukrainas budgetunderskott och återuppbyggnad.

Det svenska stödet som skickats och utlovats framöver uppgår till 170 miljarder kronor sedan 2022, och utökades i veckan med ytterligare ett miljardpaket.
Regeringen framhåller att stödet är nödvändigt för att Ukraina ska ”försvara hela Europa”, men kritiker menar att kontrollerna är otillräckliga när mottagarlandet samtidigt beskrivs som EU:s mest korruptionsdrabbade stat.
Växande nota – växande tvivel
Sammantaget står västländerna inför en paradox. Amerikanska tjänstemän bedömer att Ukraina är för korrupt för ett Nato-medlemskap, samtidigt som man förbinder sig att finansiera landets militär, budget och återuppbyggnad på obestämd tid – trots att korruptionsskandalerna nu når Ukrainas allra högsta politiska nivåer.
LÄS ÄVEN: Mark Rutte: ”Nato är mäktigare än Romarriket”
Natos generalsekreterare Mark Rutte uttrycker att miljardrullningen kommer behöva fortsätta i ”minst två år till”. Frågan som ställs är hur länge till västvärldens skattebetalare accepterar en finansiering där läckaget i systemet blir allt tydligare.
Enligt en amerikansk ekonomiprofessor som tidigare har varit Ronald Reagans rådgivare försvinner så mycket som 30 procent av allt ekonomiskt stöd som skickas till Ukraina i korruption.
LÄS MER: Professor: 30 procent av stödet till Ukraina försvinner i korruption
Se hela pressträffen här:





