I en artikelserie har Samnytt granskat de enorma tolkkostnader Sveriges största kommuner varje år tvingar skattebetalarna att stå för. Hittills har vi tittat på Malmö och Stockholm och nu är det Göteborgs tur.
28 miljoner kronor fördelat på ett dussintal olika förvaltningar. Så mycket fick Malmös skattebetalare lägga ut för kommunens tolkkostnader i fjol. I Stockholm låg motsvarande kostnad ännu högre – 39 miljoner kronor.
När det nu är Göteborgs tur kan vi konstatera att kostnaderna för tolktjänster där ligger ungefär lika högt som i huvudstaden: 38,5 miljoner kronor för 2025.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Så mycket betalar Malmö stad för tolkar varje år
Här är det de fyra socialnämnderna som sticker ut då de tillsammans står för cirka 63 procent av alla tolkkostnader.
Kostnaderna
Socialnämnden nordost: 10 miljoner
Grundskolenämnden: 7 miljoner
Socialnämnden centrum: 5,7 miljoner
Socialnämnden Hisingen: 5,5 miljoner
Socialnämnden sydväst: 3 miljoner
Nämnden för funktionsstöd: 1,7 miljoner
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning: 1,6 miljoner
Utbildningsnämnden: 1 miljon
Äldre samt vård- och omsorgsnämnden: 990 000
Förskolenämnden: 912 000
Nämnden för demokrati och medborgarservice: 680 000
Kommunstyrelsen: 124 000
Miljö- och klimatnämnden: 96 500
Exploateringsnämnden: 40 000
Stadsmiljönämnden: 19 000
Kulturnämnden: 8 000
Stadsbyggnadsnämnden: 4 700
Kretslopp och vatten: 7 400
Nämnden för Intraservice: 3 500
Idrotts- och föreningsnämnden: 3 000
SD: Inga mer subventionerade tolkar
Sverigedemokraterna har föreslagit att den som invandrat till Sverige i normalfallet själv ska stå för kostnaden för tolk vid kontakter med myndigheter. Partiet menar att dagens ordning, där skattebetalarna finansierar omfattande tolktjänster inom bland annat sjukvård, domstolar och offentlig förvaltning, minskar incitamenten att lära sig svenska och innebär en växande kostnad för det offentliga.
Enligt SD bör gratis tolk endast erbjudas i undantagsfall, exempelvis under en begränsad etableringsperiod eller när det finns särskilda medicinska eller rättsliga skäl. I övrigt anser partiet att den enskilde ska bekosta tolken själv, på samma sätt som människor förväntas ta ansvar för andra personliga utgifter.
Förslaget är en del av partiets bredare politik för att stärka kraven på integration och öka egenförsörjning och språkinlärning.
Sverigedemokraterna hänvisar också till de betydande kostnader som tolktjänster medför för kommuner, regioner och statliga myndigheter. Partiet menar att resurserna i stället bör användas till kärnverksamheter som vård, skola och äldreomsorg.
Kritiker har samtidigt varnat för att ett sådant system kan göra det svårare för personer med bristande svenskkunskaper att få tillgång till vård och att tillvarata sina rättigheter i kontakt med myndigheter.
LÄS ÄVEN: Så många miljoner lägger Stockholm på tolkar varje år
