Sverige är redan idag den näst största nettobetalaren till EU. Efter Storbritanniens utträde vill de federala krafterna i unionen höja de kvarvarande medlemsländernas EU-avgift för att kompensera för bortfallet och bibehålla Bryssels ekonomiska styrka. Sverige är formellt emot en avgiftshöjning men det mesta talar för att en sådan ändå beslutas.

På onsdagen hölls sammanträde i EU-nämnden. Där rådde stor enighet om att på det stundande toppmötet i Bryssel om EU:s långtidsbudget säga nej till höjd avgift och ja till att EU:s budget minskar i paritet med att Storbritannien lämnar unionen. Samtidigt konstaterades att det kommer bli svårt för Sverige att samla en majoritet för den hållningen.

Det innebär att varje svensk efter 2020 får förbereda sig på att öppna plånboken och betala mer netto till EU än de 2600 kr per år man idag beskattas med. Utöver en utebliven minskning av EU-budgeten efter Brexit finns också en risk för att Sverige blir av med sin nuvarande rabatt på EU-avgiften, som varit kopplad till Storbritanniens rabatt, och att Sveriges avgift därmed ökar ytterligare med drygt fem miljarder kronor.

Transnationell lista
En relaterad fråga gäller vad som ska ske med de mandat i EU-parlamentet som blir tomma när britterna tackar för sig. Här har det föreslagits att ett ansenligt antal av dessa ska tillfalla en så kallad transnationell lista och besättas med parlamentariker som alla EU-länder får rösta gemensamt på i en federal alleuropeisk valkrets. Detta skulle kunna vara det första steget i ett paradigmskifte där hela EU-regionen betraktas som en gemensam nation i motsats till en sammanslutning av medlemsstater.

Det ser i dagsläget inte ut som att en transnationell lista blir verklighet, i varje fall inte i närtid. Förslaget togs ändå upp på onsdagens möte i EU-nämnden. Dahlgren redogjorde för att regeringen är kritisk till en sådan lista som man anser skulle leda till en ytterligare maktförskjutning till fördel för de största EU-medlemsländerna. Det är en uppfattning som i huvudsak delas även av övriga partierna i riksdagen.

Mandat i relation till folkmängd
Ett annat förslag beträffande Storbritanniens tomma stolar som däremot sannolikt genomförs är att 27 av dessa används för att rätta till de proportionalitetsavvikelser som idag finns mellan ländernas antal mandat i förhållande till folkmängd.

Regeringens representant på onsdagens möte i EU-nämnden, i statsministerns icke närmare förklarade utevaro, statssekreterare Hans Dahlgren berättade att Ungern idag har ett mandat mer än Sverige trots att landet har en mindre befolkning. Att denna situation har uppstått är ett resultat av de respektive ländernas vitt skilda invandringspolitik, något som Dahlgren dock inte förklarade.

Resterande brittiska EU-parlamentsstolar kan, om inget annat förslag vinner gehör, komma att helt försvinna, dvs att EU-parlamentet blir mindre än idag, något som många menar är logiskt när den befolkning som ska representeras minskar med 65 miljoner människor.

Omprioriteringar i budgeten
Andra frågor som ska behandlas på det kommande toppmötet i Bryssel är vilka politikområden som ska stödjas och prioriteras. Regeringen har aviserat att man vill se en omprioritering med mindre pengar till jordbruks- och regionalstöd och mer pengar till bland annat klimatsatsningar och migration. Här är enigheten mellan riksdagspartierna inte lika stor.

En migrationsrelaterad uppgift för EU som är starkt kostnadsdrivande är gränskontroller och upprätthållande av inre säkerhet i syfte att minska inflödet av illegala migranter och terrorister. Detta kostar redan idag EU-ländernas skattebetalare 40 miljarder kronor. Den delen av budgeten kan dock komma att fördubblas till 80 miljarder kronor. Bland annat föreslås det yttre gränsskyddet förstärkas med en kustbevakning med hela 100.000 anställda.

Straffa länder som ”inte tar ansvar”
Ett annan regeringshållning som Dahlgren redogjorde för var att ”det ska kosta att inte ta ansvar”. Länder som inte rättar in sig i ledet och exempelvis accepterar att lämna över sin migrationspolitik till Bryssel ska enligt Dahlgren vid olydnad och ”bristande ansvarstagande” straffas hårt genom indragna ekonomiska bidrag.

Vapnet anses kunna vara effektivt eftersom de länder som främst satt sig på tvären i frågan om en EU-centraliserad migrationspolitik är Ungern och Polen, som också är de länder som får de största bidragen från EU som vida överstiger vad man betalar i EU-avgift.

Alla partier i riksdagen är dock inte ense med regeringen i den frågan, mest noterbart Sverigedemokraterna som stödjer Ungerns och Polens krav att själva få besluta om hur många och vilka man tar emot som invandrare. Av okänd anledning deltog dock inte SD överhuvudtaget i EU-nämndens sammanträdesdiskussion på onsdagen.