Mer än hälften av Finlands arabisktalande fick under 2024 grundläggande utkomststöd (socialbidrag reds. anm.) från bidragsmyndigheten Kela. Även somaliska migranter är kraftigt överrepresenterade i statistiken – medan endast en liten andel av finsk- och svenskspråkiga får stöd.

Enligt Statistikcentralen bodde det i slutet av 2024 drygt 43 500 personer i Finland med arabiska som modersmål. Av dem fick 22 918, alltså mer än hälften, grundläggande utkomststöd/socialbidrag från Kela under året.

LÄS ÄVEN: DO: Inte diskriminering att fråga bidragssökande somalier om klantillhörighet

Hack i häl på andraplatsen i listan över bidragsberoende grupper hamnar de nästan 27 000 somalisktalande i landet. Där fick under 2024 nästan hälften (13 348 personer) försörjningsstöd.

Motsvarande siffra för finsk- och svenskspråkiga var endast drygt 4,5 procent.

356 000 bidragstagare – andelen utländska växer

Kela betalade totalt 825 miljoner euro i grundläggande utkomststöd 2024. Antalet mottagare var cirka 356 000 personer, varav drygt 130 000 hade ett annat modersmål än finska eller svenska.

LÄS ÄVEN: STÖRSTA socialbidragen i några av Sveriges STÖRSTA kommuner

Andelen icke-finskspråkiga mottagare har vuxit snabbt: 2017 var deras andel drygt 19 procent, men 2024 hade den stigit till nära 30 procent.

Familjer med många barn gynnas

Även minderåriga i hushållet räknas in och kvalificerar sig som bidragstagare. Det gynnar hushåll med stora barnkullar.

Av de arabisktalande mottagarna var 40 procent barn under 18 år. Även bland somalisktalande är andelen barn stor, nästan en tredjedel av gruppen.

Debatt om socialskyddet

Finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) har återigen föreslagit att socialförmåner ska begränsas till finländska medborgare. Som migrant ska man på olika sätt behöva kvalificera sig för att berättigas till förmånerna.

Liknande förslag har tidigare stoppats med argument om att det skulle kunna strida mot grundlagen. Huruvida det verkligen juridiskt förhåller sig så, har dock inte prövats juridiskt.

Låg sysselsättningsgrad för MENA-migranter

Sysselsättningsgraden bland personer med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika var 2024 cirka 53 procent, klart lägre än för personer med EU-, EFTA- eller Nordamerika-bakgrund (över 80 procent).

Också andelen utländska mottagare av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning har ökat, till 25,7 respektive 20,3 procent.

Stora skillnader mellan språkgrupper

Både arabisktalande och somalisktalande utgör en mycket större andel av bidragstagarna än av befolkningen i stort: arabisktalande utgör 0,77 procent av befolkningen men 6,4 procent av bidragstagarna, somalisktalande 0,48 procent men 3,7 procent av mottagarna.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Fick ÖVER hundratusen i socialbidrag på en enda månad

Även på lokal nivå, särskilt i huvudstadsregionen, är överrepresentationen tydlig. I Helsingfors fick över hälften av de arabisktalande och nästan hälften av de somalisktalande invånarna stöd under 2024.

Tillfällig våg av ukrainare

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har ukrainska flyktingar seglat upp som en grupp där många erhåller bidrag för sin försörjning. Det bedöms emellertid vara en mer akut och övergående situation, medan bidragsberoendet i de arabisk- och somalisktalande grupperna till stor del är mycket långvarigt.

Fakta: Kela och grundläggande utkomststöd

Vad är Kela?
Kela är Finlands motsvarighet till Försäkringskassan, men har ett bredare uppdrag och administrerar det mesta av landets sociala trygghet, inklusive sjukförsäkring, studiestöd och grundläggande utkomststöd.

Vad är grundläggande utkomststöd?
Det är ett behovsprövat, sista-hands-bidrag som ska trygga nödvändiga levnadskostnader när andra inkomster och stöd inte räcker. Det är motsvarigheten till det som i Sverige kallas försörjningsstöd eller socialbidrag.

Stödet beviljas normalt för en månad i taget och beloppet beräknas utifrån hushållets inkomster, tillgångar och godkända utgifter. 2024 uppgick det genomsnittliga stödet till 515 euro per månad per hushåll.

LÄS ÄVEN: Chockstudien: Invandringen kostar 11 000 miljarder kronor

Sarneckis nya studie: Fler invandrare ger inte fler våldsbrott