Efter att en enhetschef polisanmälts för misstänkt dataintrång krävde Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Jessica Stegrud att Migrationsverket reformeras i grunden. I en intervju med Fokus går hon steget längre och kan tänka sig lägga ned hela myndigheten och låta nya organisationer ta över uppgifterna.

Det var spionskandalen med en enhetschef på myndigheten som blev droppen för Jessica Stegrud och föranledde henne att rikta hård kritik mot Migrationsverket på Aftonbladets debattsida.

Chefen hade polisanmälts för dataintrång i känsliga register. Enligt debattartikeln har personen kopplingar till en tidigare anställd som avskedats efter kontakter med iranska underrättelseaktörer.

Stegrud hänvisar också till ett fall från 2024, då en handläggare misstänktes ha sålt uppehålls- och arbetstillstånd. Myndigheten granskade åtta ärenden som tillsammans berörde 41 personer. I sju av ärendena hade tillstånd beviljats på felaktiga grunder, skriver hon.

LÄS ÄVEN: Iranläckan växer: Chef på Migrationsverket avstängd och anmäld

Kritiken gäller även de ordinarie kontrollerna. Med hänvisning till Riksrevisionen skriver Stegrud att den sökande i nära en tredjedel av de beviljade medborgarskapsärendena inte hade kunnat styrka sin identitet.

Hon pekar också på att arbetsgivare som Migrationsverket självt bedömt som oseriösa ändå har kunnat få arbetstillstånd beviljade för anställda.

Beredd att låta andra ta över

I debattartikeln efterlyste Stegrud en översyn av ledningen och rekryteringen, skärpta säkerhetsprövningar och bättre uppföljning av de beslut som fattas. När Fokus frågar om hon också kan tänka sig att lägga ned Migrationsverket och bygga upp nya organisationer som tar över uppgifterna, svarar hon ja.

– Så ja, det är inte omöjligt att man måste börja om från början. Det är ju något som vi också har planerat att göra med SIS till exempel.

Statens institutionsstyrelse (SiS), är den myndighet som driver de för missförhållanden hårt kritiserade särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen för vuxna med missbruksproblem.

Planer finns på att låta en ny myndighet ta över delar av uppdraget efter att det tidigare i år rekommenderats av en statlig utredning.

Enligt Stegrud bör rikets säkerhet vara utgångspunkten när man avgör hur Migrationsverkets verksamhet ska organiseras. Själv lägger hon ett stort ansvar på myndighetsledningen för den kultur som hon anser har fått fäste under många år.

Överväger krav på att vara född i Sverige

En fråga där Stegrud redan har ett konkret krav gäller vilka som får arbeta på myndigheten. Sedan 2021 krävs svenskt medborgarskap för att fatta beslut i medborgarskapsärenden.

Den som beslutar om uppehållstillstånd omfattas däremot inte av det kravet. I debattartikeln föreslog Stegrud att svenskt medborgarskap ska krävas för samtliga anställningar på Migrationsverket. I intervjun lyfter hon ytterligare ett tänkbart villkor.

– Jag har ju även öppnat för tanken att man måste vara född i Sverige.

LÄS ÄVEN: SD-kravet: Alla på Migrationsverket ska vara svenska medborgare

Stegrud ifrågasätter också om handläggare bör arbeta med ärenden som rör ett land de själva kommer från eller har andra band till. En fråga hon vill pröva är om en sådan anknytning i sig ska betraktas som jäv.

Riksrevisionen granskar för närvarande hur Migrationsverket arbetar för att förebygga jäv och andra oegentligheter. Resultatet väntas i december.

LÄS ÄVEN: Nya larm om Migrationsverket: Handläggare kan knappt svenska – tolkar kan avgöra asylfall