Nya larm om Migrationsverket: Handläggare kan knappt svenska – tolkar kan avgöra asylfall

Kritiken mot Migrationsverkets arbete med asylärenden fortsätter att växa. Personer med insyn i processen vittnar om bristande språkkunskaper hos handläggare, ifrågasatta bedömningar i konvertitärenden och en sårbarhet i systemet där tolkar kan få stort inflytande över asylintervjuer. Samtidigt avfärdar myndigheten uppgifterna och menar att processen är rättssäker. Uppgifterna ligger i linje med tidigare rapportering från Samnytt och uppgifter från källor med insyn i myndigheten.

Tidningen Världen idag har publicerat artiklar artiklar där personer med erfarenhet av asylprocessen riktar kritik mot Migrationsverkets arbete, bland annat vad gäller handläggarnas språkkunskaper och hur konvertiters ärenden bedöms.

Tidigare har Samnytt publicerat en serie artiklar om myndigheten, baserade på uppgifter från källor med insyn i myndigheten, där interna problem kopplade till klantillhörighet, släktlojaliteter och korruption bland annat lyfts fram.

En av dem som i Världen idag riktar kritik mot Migrationsverket är Kenth Isaksson. Tillsammans med sin fru har han varit familjehem för flera ensamkommande ungdomar från Afghanistan och har under åren haft omfattande kontakt med myndigheten. Han menar att kvaliteten på handläggningen är låg.

– Jag har lång erfarenhet av Migrationsverket på den negativa sidan, säger han.

Donald Holmgren menar att mannen ofta mött muslimska handläggare och upplever att hans konvertering till kristendomen inte tas på allvar.

Ur Världen idag

Enligt Isaksson saknar vissa handläggare både tillräcklig utbildning och erfarenhet. Vid ett tillfälle upplevde han att en intervju genomfördes av en tjänsteman vars svenska var så bristfällig att han själv fick hjälpa till att översätta delar av samtalet.

– Handläggaren ställde så banala och ovidkommande frågor att intervjun i praktiken blev pannkaka, trots att den skulle ligga till grund för ett myndighetsbeslut, berättar han.

I ett annat fall berättar han att en handläggare öppet sagt att han var nyanställd och ännu inte visste vilka frågor han skulle ställa i ett asylärende.

Liknande fall – olika beslut

Kenth Isaksson pekar också på hur personer med liknande bakgrund kan få helt olika utfall i asylprocessen. Han nämner fyra ensamkommande från Afghanistan som enligt honom hade i stort sett samma bakgrund och asylskäl.

Två av dem fick uppehållstillstånd i Sverige. De två andra fick avslag och har senare befunnit sig på flykt i Frankrike respektive Tyskland i omkring tio år. Enligt honom är det ”väldig godtyckligt” hur handläggarna har tagit ställning i fallen.

Man måste ha strukturer där prövningar och system inte påverkas av godtycke eller att beslut tas med etnisk påverkan. Att det bara är en handläggare som fattar beslut kan också vara ett problem.

Magnus Ranstorp, terrorforskare till Världen idag

Frågor om godtycke i asylbedömningar har tidigare lyfts i debatten. Samnytt har i flera artiklar rapporterat om uppgifter från personer med insyn i Migrationsverket som beskriver brister i både rutiner och kompetens inom myndigheten.

Konvertit utan beslut efter två decennier

Liknande kritik framförs av Donald Holmgren, som under lång tid försökt hjälpa en kristen konvertit i en asylprocess.

Mannen har nu levt i Sverige i över 20 år utan att få uppehållstillstånd. Samtidigt har han inte kunnat lämna landet eftersom det land han enligt beslutet ska utvisas till inte vill ta emot honom.

Holmgren menar att mannen ofta mött muslimska handläggare och upplever att hans konvertering till kristendomen inte tas på allvar. Vidare att personen känt sig förföljd av handläggare på Migrationsverket utifrån hans tro.

LÄS ÄVEN: Röster från Migrationsverket: ”Det är inte bara korruption – det är grov brottslighet”

Han berättar också att han i ett språkcafé kopplat till en kyrka mött många syriska [kristna, red. anm.] flyktingar som enligt honom inte haft samma svårigheter att få uppehållstillstånd.

Frågan om hur konvertiter bedöms i asylprocessen har tidigare uppmärksammats i flera utredningar. Bland annat pekade en konvertitutredning från frikyrkliga organisationer 2019 på problem med godtyckliga bedömningar.

Enligt Samnytts källor är uppskattningsvis 35 procent av Migrationsverkets personal idag muslimer.

Terrorforskaren: Tolkar kan få avgörande inflytande

Den svenske terrorforskaren Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan och har under flera decennier varit en av Sveriges mest profilerade experter på islamistisk extremism och radikalisering. Han har återkommande anlitats som expert av både svenska myndigheter och internationella organisationer, och har ofta medverkat i medier som kommentator i frågor som rör terrorism, jihadistiska nätverk och säkerhetspolitik.

Ranstorp har bland annat forskat om grupper som Hamas och Hezbollah samt om hur extremistiska miljöer organiserar sig i Europa. Hans analyser har fått stort genomslag i den svenska offentligheten, inte minst i debatten om radikalisering, återvändande jihadister och säkerhetsläget efter terrorattacker i Europa.

Samtidigt har hans roll som återkommande expert i medier gjort honom till en central röst i den svenska diskussionen om terrorism och säkerhet.

LÄS ÄVEN: Hälften av Migrationsverkets tolkar rena amatörer

Han menar att tolkar spelar en central roll i processen eftersom handläggare ofta saknar kunskap i den asylsökandes språk. Enligt honom är handläggaren helt i händerna på tolken.

– Man måste ha strukturer där prövningar och system inte påverkas av godtycke eller att beslut tas med etnisk påverkan. Att det bara är en handläggare som fattar beslut kan också vara ett problem, säger Ranstorp till Världen idag.

Det innebär enligt honom en sårbarhet. Om tolken – av olika skäl – påverkar hur en berättelse återges kan det få konsekvenser för hur ärendet bedöms.

Ranstorp menar därför att myndigheten borde genomföra stickprov och säkerhetskontroller av tolkar för att minska risken för jäv eller otillbörlig påverkan.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets förre GD med och leder EU-organ som kräver asyl för IS-terrorister

Flera av de problem som nu lyfts ligger också i linje med Samnytts tidigare granskning av Migrationsverket. I en serie artiklar har en källa med insyn i myndigheten beskrivit hur interna spänningar och informella nätverk i vissa fall kan påverka arbetsmiljön och beslutsprocesser.

Samnytts källor har bland annat pekat på hur lojaliteter kopplade till etnisk, religiös eller klanbaserad tillhörighet kan spela en roll i relationer mellan anställda och i ärenden handläggs.

Vi kartlägger inte om våra medarbetare är troende eller inte. Det vore främmande för oss och dessutom diskriminerande.

Regiondirektör Johanna Essemyr Pauldin, Migrationsverket, till Världen idag

Samtidigt bygger många asylbeslut på individuella trovärdighetsbedömningar, något som enligt kritiker riskerar att leda till stora skillnader i utfall mellan fall som i sak liknar varandra.

Migrationsverket avfärdar kritiken

Migrationsverket känner dock inte igen sig i den bild som kritikerna beskriver. Regiondirektör Johanna Essemyr Pauldin uppger till Världen idag att myndigheten har tydliga rutiner för att säkerställa en rättssäker process.

Hon framhåller att asylärenden normalt hanteras av minst två personer – en handläggare och en beslutsfattare – och att besluten kan överklagas till domstol.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket vägrar svara Samnytt – avfärdar personalens vittnesmål och nekar intervju

När det gäller uppgifter om att religiös bakgrund skulle påverka bedömningar säger hon att myndigheten inte kartlägger sina anställdas tro. Enligt Johanna Essemyr Paludan vore det ”främmande” och ”diskriminerande” att göra.

Hon betonar också att nyanställda genomgår introduktionsutbildning och provanställning och att det vid rekrytering ofta krävs universitets- eller högskoleutbildning.

Växande debatt om rättssäkerheten

Kritiken mot Migrationsverkets arbete handlar i grunden inte bara om enskilda handläggningsfel, utan om hur systemet är uppbyggt. I ett asylförfarande där avgörande beslut ofta vilar på trovärdighetsbedömningar och tolkade berättelser kan små variationer i hur en intervju genomförs eller återges få stor betydelse för utgången.

Samtidigt har Samnytts tidigare rapportering, liksom uppgifter från personer med insyn i myndigheten, pekat på interna spänningar, informella nätverk och i vissa fall lojaliteter kopplade till etnisk eller klanbaserad tillhörighet.

LÄS ÄVEN: Personal på Migrationsverket är inte svenska medborgare

Tillsammans med det stora beroendet av tolkar i asylintervjuer har detta återkommande lyfts som sårbarheter i systemet. När besluten dessutom kan få långtgående konsekvenser – både för den enskilde och för migrationspolitiken i stort – fortsätter därför frågan om rättssäkerheten i processen att väcka debatt.