I september 2021 beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun att öppna upp för förändringar i detaljplanen för en del av stadsdelen Lambohov – detta för att möjliggöra byggandet av en stor moské med plats för tusentals personer. Sverigedemokraterna var det enda parti i kommunfullmäktige som röstade emot förslaget. Nu sällar sig även Moderaterna till motståndet.
Bakom planen på att bygga en 700 kvadratmeter stor och elva meter hög moské i kommunen står Islamiska förbundet i Linköping. Enligt SD har moderorganisation Förenade islamiska föreningar i Sverige på olika sätt band till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet.
Utöver de problematiska kopplingarna ska föreningen dessutom ha sökt finansiering från utländska stater, vilket i dessa sammanhang brukar handla om stater som Qatar och Saudiarabien.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Förutom problemet med islamism och utländsk finansiering ser Sverigedemokraterna också en betydande risk för att en stor moské i Linköping kommer att förvärra kommunens redan mycket allvarliga och omfattande problem med parallellsamhällen och segregation.
S: Inga problem
I en debatt i statsradion i fjol försäkrade kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) att det inte finns några risker kopplade till bygget med hänvisning till att kommunen har genomfört kontroller kring projektet. Hon uttryckte även förhoppningen att byggprojektet ska kunna komma igång mot slutet av 2026.
En majoritet av kommunens politiker står bakom moskén. I förra veckan gjorde SD Linköping klart att man fortsätter kampen och att man lämnat in ett nämndinitiativ om att stoppa det planerade moskébygget i Lambohov.
I förra veckan stod det också klart att även Moderaterna, som styr kommunen tillsammans med Socialdemokraterna, vill stoppa bygget. Moderaterna tycks dock inte hålla med Sverigedemokraterna i deras beskrivning av de potentiella riskerna utan man hänvisar främst till brist på verksamhetsmark och ser hellre att företag kan bygga på platsen.
– Det är inte sällan som vi behöver tacka nej till nyetableringar och det är svårt för våra företag som växer att hitta ny mark. Då har vi tagit ett principbeslut i partiet om att vi utifrån det inte ska upplåta mark till religiösa samfund – oavsett vilka de är, säger kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) till Corren.
LÄS ÄVEN: SD tar strid mot moskébygge i Linköping
Man anser också att kommunal mark inte ska användas till religiösa trossamfund utan hänvisar till privata markägare.
I väntan på att en statlig utredning, som genom nya regler ska motverka utländsk finansiering av trossamfund, blir klar avvaktar styret och arbetet med den nya detaljplanen är pausad.
Moderaternas svängning förvånar Ali Osman, engagerad i Islamiska förbundet i Linköping, och säger att partiet var de som var med från början och såg till att de fick marken. Samtidigt hävdar han att behovet av en ny moské i området är stort – så stort att inte ens den nya moskén kommer att täcka det fullt ut.
MP-ilska
Gunnar Gustafsson (MP), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, är ilsken.
– De hittar på en massa skit bara för att locka väljare från SD. Att stoppa moskén på grund av företagsmark är ett fruktansvärt trams och ett sätt att särbehandla en religionsinriktning. Vi har redan i dag 52 hektar planlagd företagsmark som står tom, säger han.
Ytterligare någon som är upprörd är Centerpartiets före detta partiledare Muharrem Demirok.
”Jag känner de som styr i Moderaterna i Linköping. Jag vet hur hårt de har jobbat för att hålla emot kulturkriget och vägra falla till föga för populistiska argument. Det är just därför det här förslaget gör mig så bekymrad”, skriver han i ett Facebookinlägg.
”När Moderaterna nu säger nej till nya församlingslokaler, säger de tyvärr också nej till att fler ska få chansen att gräva ner sina rötter i vår jord”, beklagar Demirok.
LÄS ÄVEN: MP-topp vill ha jättemoské i Linköping
