Förra veckans aktion från personer närstående den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK där en docka föreställande Turkiets islamistiske president Recep Tayyip Erdogan hängdes upp och ned utanför Stockholms stadshus ledde till fördömanden från regeringen som kritiker menar gick alldeles för långt i fjäsk för den turkiska regimen. Nu ansluter sig regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna till den kritiken.

Sveriges regering och riksdag försöker gå en balansgång gentemot Turkiet som många anser är på gränsen till omöjlig. Man vill ha landets godkännande för Sveriges anslutning till Nato och frågan är hur långtgående eftergifter man är beredd till för att uppnå det målet.

Erdogan har under sin tid vid makten knutit allt större makt till sig själv. Han leder en islamistisk regering med värderingar som skiljer sig stort från Sveriges. Han har en längre tid utpressat EU på pengar under hot om att annars öppna landets gränser på vid gavel för genomfart av välfärdsmigranter från tredje världen.

Synen på den etniska konflikten mellan turkar och kurder är inte heller densamma. I Sverige råder en ambivalent hållning där man officiellt tar avstånd från PKK, som begått mord på svensk mark och även misstänkts ligga bakom mordet på dåvarande statsminister Olof Palme. Detta samtidigt som Sverige infört vapenembargo mot Turkiet för vapen som landet behöver för att bekämpa PKK.

Den vänsterradikala kurdiska opposition som det terrorklassade partiet utgör spjutspetsen på har stort också stöd inom den svenska vänstern. Sverige har fungerat som fristad för ett stort antal personer som Turkiet anser är kurdiska terrorister och vill få utlämnade. Inför Sveriges plötsliga vändning i Natofrågan har flera av den här frågorna ställts på sin spets.

Det senaste kravet från Turkiet handlar om att få 130 sådana personer utlämnade. Ett krav som Sverige svårligen kan gå med på. Samtidigt kan vårt Natomedlemskap stå och falla med detta. Problemet är en fingervisning om det framtida huvudbry det kan innebära att vara med i samma militärallians.

Reaktioner och motreaktioner på dockhängning

Kurdiska aktivister har inget emot att sätta käppar i hjulet för Sveriges Natoanslutning och aktionen med den hängda Erdogan-dockan är ett exempel på sådana försök. I Turkiet finns lagar som förbjuder att man hånar presidenten. I Sverige omfattas sådant av de grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheterna, även om krafter finns som vill förbjuda exempelvis Muhammedteckningar och koranbränning.

Liknande reaktioner har kommit på den kurdiska aktionen med Erdogan-dockan. Trots att den alltså med god marginal ryms inom vad som är tillåtet enligt svensk grundlag har den fördömts i ordalag som om den är att betrakta som något brottsligt. Dessa fördömanden har i sin tur fått kritik, i synnerhet de som kommit från den nya regeringen.

På regeringens webbplats tar utrikesminister Tobias Billström (M) till orda mot dockaktionen och kallar den bland annat för “skamlös“. Han “kan inte nog understryka” hur allvarligt han ser på det inträffade. Den officiella kommentaren har också en påtagligt inställsam ton mot Erdogan och Turkiet.

Även statsminister Ulf Kristersson (M) har fördömt dockaktionen som ett “sabotage och hot mot Sveriges säkerhet”. En av de mer vokala kritikerna mot regeringens ställningstagande mot svensk grundlag och för den alltmer diktatorliknande turkiske presidenten är yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Åkesson: “Erdogan är en diktator”

Men kritik kommer nu också från närmare håll, närmare bestämt regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna. SD-ledaren beskriver nu i en kommentar till media det regeringen ägnar sig åt gentemot Turkiet som en balansgång på slak lina.

– Man kan inte gå för långt. För det är ytterst ett antidemokratiskt system och en diktator vi har att göra med.

Åkesson framhåller att vad man än kan tycka om aktionen utanför Stadshuset och krafterna bakom den så omfattas den av den svenska yttrandefriheten och att det helt har kommit bort i regeringens kritik.

Den inställsamma tonen gentemot den turkiske presidenten menar Åkesson också är opassande. Bland annat reagerar han på hur den svenska regeringen nu återkommande är angelägna om att ge Erdogan epitetet ”folkvald president”. Så titulerar man inte exempelvis Rysslands president Putin.

– Jag är partiledare för det antiislamistiska partiet SD och har starka synpunkter på en islamistisk diktator som Erdogan. Han är folkvald, ja. Men det är också Putin i den meningen.

Även oppositionen stryker Erdogan medhårs

Fördömanden av dockaktionen och inställsamhet gentemot Erdogan har även hörts från den politiska vänsteroppositionen, som numera är för ett svenskt Natomedlemskap.

S-ledaren Magdalena Andersson har exempelvis sagt att hon “blev väldigt illa berörd” av den “avskyvärda” aktionen utanför Stadshuset och uttryckte medkänsla med den turkiske presidenten mot bakgrund av att hon representerar ett parti som “haft två ledande företrädare som blivit mördade på öppen gata“.

Statsminister Ulf Kristersson (M) viftar bort den kritik som riktats mot hans och regeringens relativiserande av den svenska yttrandefriheten och fjäskande hållning gentemot Erdogan. “De har helt fel“, hävdar han och menar att kritiken bara kommer från personer som är emot ett svenskt Natomedlemskap.

Satirteckningstävling ska reta Erdogan

På måndagen aviserades en ny provokation mot Erdogan, också den inom ramen för svensk yttrandefrihet. Det är den kommunistiska tidningen Flamman som utlyser en satirteckningstävling med pris till den som bäst kan håna den turkiske presidenten. Liknande initiativ med satirisk avbildning av den muslimske profeten Muhammed har den svenska radikalvänstern däremot inte velat ställa sig bakom.