Den växande nätcensuren är ett hot mot demokratin, anser Sverigedemokraterna. SD:s arbetsgrupp för yttrandefrihet på nätet har nu tagit fram ett antal förslag på åtgärder för att säkerställa yttrandefriheten online.

Sociala medier har blivit allt viktigare som kommunikationskanaler för politiska partier att nå sina väljare. Samnytt har i flera artiklar skrivit om den ökande censuren, hur bland annat Facebook och Twitter påverkat det amerikanska valet och även blockerat den då ännu sittande amerikanske presidenten Donald Trump.

Även Google-ägda YouTube arbetar aktivt för att hindra vissa ämnen från att ens diskuteras. Ett svenskt exempel är den populära mediekanalen SwebbTV, som plötsligt raderades i början av 2021. Ett annat exempel är Exakt24 som togs ned i april, utan förklaring och trots att nyhetskanalen är godkänd för stöd från Myndigheten för press, radio och TV (MPRT).

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har vid flera tillfällen lyft frågan, både i riksdagen och i debattartiklar. Han har bland annat kallat IT-jättarnas censur för ”Vår tids största demokratihot”. I februari lanserade SD en arbetsgrupp i riksdagen, med uppgift att arbeta fram åtgärder som ska säkerställa att den grundlagsfästa yttrandefriheten respekteras även på nätet.

– Det här slår inte bara mot en viss typ av åsiktsyttring utan brett. Och det är det vi är oroade över; vad skulle det i ett värsta scenario kunna innebära för den representativa demokratin inför valåret, frågar SD:s kulturpolitiske talesperson, Aron Emilsson i DN.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

LÄS ÄVEN: Linde kallar till nytt censurmöte med IT-jättarna

En fråga om demokrati

Emilsson menar att globala techbolag har fått ett alldeles för stort inflytande över yttrandefriheten. De sociala mediejättarna har stort utrymme att förstärka vissa budskap och dölja andra, vilket påverkar den fria åsiktsbildningen. Den som inte hörs eller syns kan heller aldrig nå ut med sitt budskap. Enligt Emilsson är det en fråga om demokrati.

I policydokumentet som SD:s arbetsgrupp förberett inför partiets landsdagar i november, föreslås att de stora sociala medieplattformarna inte ska tillåtas avtala bort ”en viss typ av åsiktsbildning”. De vill att öppen debatt ska tillåtas, där alla åsikter bereds plats. Vidare vill SD förhindra plattformarna från att radera eller moderera lagligt innehåll på subjektiva grunder.

LÄS ÄVEN: Myndigheter lovar besökare anonymitet – skickar personuppgifter till Google

Myndighet bör övervaka yttrandefriheten i sociala medier

SD anser att en myndighet bör ges ansvar att övervaka yttrandefriheten i sociala medier. Den som får sitt konto eller ett inlägg nedtaget ska inom rimlig tid få förklarat varför innehållet censurerades. Vidare föreslås att användaren ska kunna få beslutet prövat i domstol.

– Gör man ingenting åt de här problemen så kan det få en stor påverkan på debatten och på valen, säger Emilsson.

Yttrandefriheten är viktig oavsett politisk åskådning menar SD och anser att enbart innehåll som strider mot svensk lag ska tillåtas plockas bort. I en tidigare debattartikel i Aftonbladet skrev Emilsson att: “Naturligtvis måste vi alla bekämpa hat, hot och desinformation, men det måste ske i samklang med yttrandefriheten”.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Vi ska ”motverka skadlig mediepåverkan”

Demokratiministern motsägelsefull

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) hävdar att yttrandefrihet på nätet är ett kärnvärde i regeringens arbete med de stora nätjättarna men anser samtidigt att yttrandefriheten online inte är en politisk fråga.

– Det finns stora plattformar som spelar grundläggande roll för det fria ordet. Där finns ett ansvar de måste ta, men jag är helt främmande för att vi politiskt ska diktera detaljer om vad som får sägas i sociala medier, säger hon.

Kultur- och demokratiministerns påstående motsägs samtidigt av exempelvis lagen om hets mot folkgrupp som på ett tydligt sätt politiskt dikterar vad som får och inte får sägas, också i sociala medier.

Polismyndigheten, Försvarets forskningsinstitut (FOI) och Uppsala universitet utvecklat ett system som genom algoritmer ska upptäcka bland annat ”hets mot folkgrupp” på internet, något Samnytt tidigare rapporterat om. Även den så kallade “Näthatsgranskaren” har varit skattefinansierad.

SE ÄVEN: Rakt På #19: Globalistiska storföretag agerar yttrandefrihetens dödgrävare

Yttrandefriheten debatteras i EU

Även i EU parlamentet debatteras yttrandefriheten online. EU vill att techbolagen ska fungera som åsiktspolis och göras skyldiga att censurera innehållet. Olika länder har dock olika åsikt om hur långtgående reglerna ska vara.

Frankrike vill ta bort innehåll som kan anses vara omoraliskt, även om det inte är olagligt. Polen å sin sida vill, liksom SD i Sverige, säkra det fria ordet och göra det omöjligt för bolagen att ta bort innehåll som inte bryter mot någon lag.

YouTube introducerade 2019 en policy mot vad bolaget kallar “hatiskt innehåll”. Året därpå stängde plattformen ned över 230 000 kanaler med anledning av detta. En övervägande majoritet av censuren utfördes av automatiserade system, utan mänsklig inblandning, uppger DN.