Kommuner säljer ut sina fjärrvärmenät till utländska investerare. Resultatet: skenande priser, urholkad konkurrens – och medborgare och företagare som får betala notan.

Fjärrvärmen, länge en stabil och klimatsmart uppvärmningsform, har på kort tid blivit en dyr affär för svenska hushåll och företag. Bara förra året steg priserna med 9,2 procent, året dessförinnan med 15,2 – de högsta ökningarna sedan Nils Holgersson-gruppen började mäta på 1990-talet. Det rapporterar tidningen Fokus.

Bakom utvecklingen står inte enbart ökade energikostnader. Ägarstrukturen spelar också roll, visar en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Enligt forskaren Erik Lundin betalar kunder hos privata, ofta utlandsägda bolag i snitt sju procent mer än de som har kommunala leverantörer – utan att få bättre tjänster i gengäld.

”Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det därmed extra ineffektivt med utländskt ägande. Resultaten är så pass robusta att kommunerna bör rekommenderas att inte sälja sina nät”, konstaterar Lundin i rapporten Raka rör.

Lokala monopol utan kontroll

När en kommun säljer sitt fjärrvärmeverk till privata investerare överlåter man också det lokala monopolet. Kunderna – ofta småhusägare, bostadsrättsföreningar och småföretag – saknar alternativ.

Formellt kan de begära medling hos Fjärrvärmenämnden, men Energimyndigheten har själv slagit fast att nämnden är tandlös: ”Fjärrvärmenämnden har endast mandat att medla […] och kan inte pröva prisets skälighet eller påverka en prishöjning.” Myndigheten anser till och med att nämnden bör läggas ned.

Inte heller Konkurrensverket har lyckats granska oskäliga prisnivåer, men har uppmanat regeringen att stärka kundernas rättigheter. Tills vidare råder i praktiken fri prissättning på en marknad där kunderna inte kan gå någon annanstans.

– När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur.

Kommunerna lockas av snabba pengar

Många kommuner frestas av försäljningspengarna när äldre värmeverk behöver rustas upp. Bolag som Adven, Solör och Nevel marknadsför sig som räddare i nöden: ”Vi står för driften och kommande investeringar”, lovar Adven på sin hemsida – och tillägger att de kan ta över ”infrastruktur som inte gör nytta på er balansräkning.”

Men bakom löftena finns komplexa koncernstrukturer där vinsterna ofta försvinner utomlands. Adven ägs via Finland av internationella fonder med JP Morgan Asset Management som rådgivare.

När Mälarenergi, helägt av Västerås stad, sålde Kungsörs fjärrvärmeverk till Adven 2025 skedde det utan insyn – värderingarna hemligstämplades. Kort därefter fick kunderna brev om en prishöjning på 12,5 procent från 2026, långt över inflationen.

Kommuner som ångrar sig

I flera kommuner har försäljningarna fått dyrbara konsekvenser. I Säffle höjde Adven priset med 30 procent ett år, och vägrade förhandla när kommunen protesterade mot nya ökningar. ”Adven inte förhandlar om priserna utan bara berättar om orsakerna till att de behöver skruvas upp”, konstaterade kommundirektören Ingemar Rosén, som nu utreder hur kommunen kan koppla bort sina fastigheter från nätet.

Östhammar och Kramfors har gått ett steg längre – de har stämt Nevel AB för oskäliga prishöjningar. Fallet tas upp i Patent- och marknadsdomstolen i december.

Fallet Perstorp: när folket sa stopp

I Perstorps kommun blev försöken att sälja fjärrvärmebolaget till Adven en politisk vändpunkt. Den tidigare vd:n Lotta Wendt slog larm om ”missvisande underlag och felaktiga kalkyler” inför försäljningen.

– Kommunledningen tog fram missvisande underlag och rent felaktiga kalkyler […] Starka krafter tilläts driva på, sade Wendt, som lämnade sin post i protest.

Efter en intensiv kampanj och ett folkinitiativ med över 1100 namnunderskrifter valde fullmäktige till slut att stoppa affären. Bengt Marntell (C) sammanfattade motståndet i fullmäktige:

– Att sälja Perstorps Fjärrvärme för snabba cash är som att sälja sin ko för snabba pengar – men var ska man sedan få mjölken ifrån?

Perstorps fjärrvärme har sedan dess fortsatt ge stabila priser och över 100 miljoner kronor i utdelningar, varav kommunen fått hälften.

De nya ägarna – och de gamla förlorarna

Idag är en fjärdedel av Sveriges fjärrvärmenät privatägda, och fler kommuner överväger försäljning. För riskkapitalet är det säkra investeringar med stabil avkastning – för kommuninvånarna är det raka motsatsen.

När bolag med utländska ägare ser fjärrvärmen som en kassako, blir resultatet att vinsterna flyr landet medan räkningarna stannar kvar hos hushåll, småföretag och kommuner.