Decennier av politiska prioriteringar på bland annat migration har satt djupa spår i den svenska välfärden, det gäller inte minst sjukvården där personalbristen till följd av sparbeting och neddragningar befinner sig i djup kris. Från akutvården kommer nu larm om att situationen denna sommar är den värsta man upplevt någonsin.

De få tappra svenska sjuksköterskor och läkare som ännu inte övergett det sjunkande vårdskeppet för bättre lön och villkor i Norge eller helt andra jobb, sliter nu med dubbla arbetspass. 80 timmars utmattande arbetsvecka är inte bara hälsofarligt för personalen, utan ökar också markant risken för att allvarliga fel begås där patienter i värsta fall utsätts för livsfara.

LÄS ÄVEN: Anhörig: ”Min katt behandlas bättre på djursjukhuset än min cancersjuka fru på akuten”

Många överväger att sluta
Var tredje ung svensk läkare överväger att säga upp sig. I stället för att få handledning och stöd när de är nya förväntas de ta ansvar för en situation som inte ens läkare med många års yrkeserfarenhet mäktar med. När de äldre läkarna går i pension finns därför för få yngre som vill ta vid.

– Man har slitit på personalen länge. Folk är nerkörda och slutar för att de inte orkar längre, berättar en läkare.

Svensk personal ersätts med utländsk
Kunnig svenskutbildad vårdpersonal ersätts därför i allt snabbare takt av personer med bristfällig och dåligt dokumenterad kompetens från avlägsna länder. De mer lågkvalificerade vård- och omsorgstjänsterna har i stor utsträckning förvandlats till en avstjälpningsplats för annars oanställbara nyanlända. Vid sidan av bristande yrkeskunskaper utgör de dåliga svenska språkkunskaperna en fara för patientsäkerheten när kommunikation mellan vårdanställda och med patienten fallerar.

LÄS ÄVEN: IVO anmäler läkare i Malmö – kan inte kommunicera på svenska

Vårdkvaliteten inte i paritet med skattetrycket
Samhällsnytt rapporterar numera nästan dagligen om vanvård, vårdmissar, feldiagnoser, dåligt bemötande, orimliga väntetider, vårdanställda som fuskar och en lång rad andra missförhållanden som sjuka svenskar möter i den krisande svenska vård- och omsorgsapparaten. Detta trots att man betalar högst skatt i hela världen och borde kunna förvänta sig en vård och omsorg i toppklass.

LÄS ÄVEN: Sjukhuspersonal bad mamma ta kölapp när spädbarn var medvetslöst

”En krigszon varje kväll”
Läkare i akutvården uppger att jobbet känns som att ”gå på slak lina” och att man hela tiden lever med oron över att något allvarligt ska hända. Vårdförbundet larmar om ett arbetstempo som ”inte är sunt” och beskriver sjuksköterskornas arbetsvardag som ”katastrofal” och som att ”springa i ett ekorrhjul”. Andra talar om situationen på akutmottagningarna som ”en krigszon varje kväll”.

Svårt sjuka patienter forslas kors och tvärs mellan olika sjukhus i jakt på en ledig vårdplats. En enda sjuksköterska kan ensam ha ansvar för upp till 20 patienter under ett skift.

Från kontinuerlig kris till akut katastrof
Någon redundant kapacitet för semestrar finns inte, tvärtom arbetar man med för få anställda och för låg kapacitet året om. När sommarsemestrarna kommer övergår den kroniska lågintensiva krisen till ett högintensivt sammanbrott.

Från politiskt håll påstås att man ska göra satsningar och adresserar det man kallar ”utmaningarna” i den krisande vården men yte på sjukhuset fortsätter utvecklingen i brant nedförsbacke. Ansvariga på SKL sprider falsk information som ska ge sken av förbättringar. Den här sommarens situation i akutvården beskrivs av personal runtom i Sverige som den värsta någonsin i svensk historia.

LÄS ÄVEN: SKL vilseledde om väntetider i svensk sjukvård – räknade bort ”veckor och månader”

– Det är värre än någonsin. Vi har fått larmrapporter från hela landet, från Norrbotten till Halland. Sjuksköterskor kan få arbeta två-tre pass i rad. Många mår jättedåligt, man sliter hund, berättar Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet, för vänsterliberala boulevardtabloiden Expressen.

Får vänta i dygn på akuten
Patienter får vänta i dygn på akuten innan de undersöks. Någon mat värd namnet under den långa väntetiden kan akutmottagningarna inte erbjuda. Patienter som är beroende av mediciner uppmanas ta med sig egen eftersom akutpersonalen inte har tid att dela ut mediciner till långtidsväntande patienter.

De få bemannade vårdplatserna måste delas ut med hård prioritering. Läkare tvingas göra plats för nya patienter genom att chansartat skriva ut patienter som man egentligen velat ha under observation längre.

En ond cirkel
Situationen skapar en ond cirkel. Den slutkörda vårdpersonalen söker sig bort från de svenska sjukhusen eller tvingas sjukskriva sig när de gått in i väggen. Det innebär ännu färre händer i vården och ännu högre belastning på de som är kvar med ännu starkare incitament att byta jobb och risk att drabbas av psykisk utmattning.

För patienterna innebär det att vården kontinuerligt försämras. Siffror visar att dödligheten i vården ökar som ett direkt resultat av den eskalerande resursbristen.

En mugg saft och en chokladbit i stället för matrast
Larmen från personalen duggar in tätt till Vårdförbundet och antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket ökar. Personal vittnar om att de inte hinner ta matrast eller ens en kort paus. Man berättar hur andra sticker åt de maratonarbetande anställda en mugg saft och en chokladbit för lite snabba kalorier så man ska orka några timmar till i sträck. Även den viktiga rapporteringen försummas till följd av tidsbrist.

Vakanta tjänster rationaliseras bort i stället för att tillsättas
Trots det yttersta allvarliga krisläget fortsätter nedskärningarna. Från Karlstad rapporteras att man inte bara underlåtit att åtgärda missförhållanden som påtalats i en anmälan till Arbetsmiljöverket, man har försämrat situationen ytterligare.

I stället för att försöka rekrytera sjuksköterskor till de fem tjänster som varit vakanta och skapat en orimlig arbetsbörda för de övriga 20 beslöts att skära bort dessa tjänster permanent.

– I stället för att besätta vakanta tjänster tog arbetsgivaren bort dem. Utan att bedöma riskerna för både patientsäkerhet och arbetsmiljö, säger sjuksköterskan Camilla Gustafsson, ordförande vid Vårdförbundet i Värmland, till Expressen.

Många arbetade gratistimmar från läkare och sköterskor
Att vården överhuvudtaget fungerar beror i hög grad på att många vårdanställda ser sitt yrke som ett kall och inte kan tänka sig att lämna de vårdbehövande i sticket. Läkare berättar hur de och annan personal stannar kvar efter arbetstidens slut för att utföra de uppgifter som man inte hunnit med under den ordinarie arbetstiden.

Gratisarbetandet leder till att beslutsfattare drar slutsatsen att det trots allt fungerar med färre personal och frestas att skära ytterligare.

Nedskärningar leder till kostnadsökningar
De ekonomiska nedskärningar med personalbrist som följd har också med fört att ansvariga låter snålheten bedra visheten. I stället för egen personal tvingas man ofta hyra in sjuksköterskor och läkare från bemanningsföretag, något som är långt dyrare än att ha anställda.

Eftersom sådan stafettpersonal sällan jobbar på samma ställe några längre perioder blir kontinuiteten i vården lidande där läkare som träffar en återbesökande patient inte har någon koll på dennes tidigare historik.

Resurser går till vård av skjutna och knivhuggna gängkriminella
Akutmottagningarnas situation och attraktionskraften hos vårdyrkena förbättras inte heller av att en ökande andel av resurserna måste ägnas åt gängkriminella som kommer in med skott- och knivskador. I spåren av den eskalerande gängkriminaliteten blir akutmottagningarna allt oftare skådeplats för uppgörelser mellan grupperingar av gängmedlemmar och deras bekanta och anhöriga.

LÄS ÄVEN: Hot och våld ökar i sjukvården – skjutvapen används oftare

Vårdpersonal brottas med stor otrygghet i form av hot och våld från detta klientel, och akutmottagningarna har måst byggas om till kameraövervakade säkerhetszoner med slussar, väktare och säkrade flyktvägar samtidigt som personalen utbildas i självförsvar.

LÄS ÄVEN: Helsingborgs lasarett inför ’lockdown’ vid skjutningar för att skydda personalen