En ny utvärdering av den skärpta koldioxidskatten visar att utsläppen sjönk – men till priset av fallande omsättning, lägre produktion och minskad sysselsättning i svensk tillverkningsindustri. Särskilt drabbades lågutbildade och äldre arbetstagare.
Den reform av koldioxidskatten som genomfördes 2011–2018, där industrins möjligheter till skatteåterbetalning gradvis avskaffades, fick vissa positiva miljöeffekter. Företag som tidigare haft rabatter minskade enligt myndigheten Tillväxtanalys utvärdering sina utsläpp så som var avsikten.
Men samtidigt framträder en betydande baksida av reformen. I Tillväxtanalys rapport beskrivs en signifikant negativ effekt på både omsättning och sysselsättning, där de drabbade företagen i genomsnitt tappade stort på båda områdena.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Resultaten visar även en signifikant negativ effekt på företagens nettoomsättning och antal anställda, som båda minskade med i genomsnitt 6–7 procent”, skriver man.
6 000 förlorade jobb – färre anställda i nästan varje företag
I genomsnitt minskade antalet anställda med nästan tio personer per företag, vilket motsvarar en total förlust på ungefär 6 000 jobb bland de företag som omfattades av de tidigare skatterabatterna. Som rapporten uttrycker det:
”Antalet anställda minskade i genomsnitt med nästan tio personer, vilket motsvarar en sammanlagd förlust på cirka 6 000 jobb bland de studerade företagen…”
LÄS ÄVEN: Betänkande: Fortsatt hög ambitionsnivå för svenska klimatmål
Nedgången i arbetskraft konstateras vara en direkt konsekvens av högre produktionskostnader till följd av de slopade rabatterna.
Lågutbildade och äldre drabbades hårdast
Sysselsättningsminskningen var inte jämnt fördelad. De som stod längst från arbetsmarknaden redan tidigare förlorade mest. Detta i bjärt kontrast till politiskt uppsatta mål att föra dessa grupper, där bland annat många invandrare återfinns, närmare arbetsmarknaden
Studien visar att minskningen av arbetskraft framför allt drevs av färre anställda utan gymnasieutbildning, samt av en tydlig nedgång i efterfrågan på äldre arbetstagare. Man skriver:
Resultaten visar däremot inga skillnader mellan män och kvinnor. Inte heller påverkades lönenivåerna.
Minskade intäkter – mest i utsläppsintensiv industri
Det är inte bara antal anställda som sjönk. Företagens ekonomiska prestationer försämrades på bred front. Nettoomsättningen minskade med i genomsnitt 6–7 procent. För ett typiskt företag innebar det ett bortfall på cirka 22 miljoner kronor i intäkter. Effekterna var värst för utsläppsintensiva företag, som också drabbades hårdast av de höjda kostnaderna.
Tillväxtanalys konstaterar att: ”Dessa negativa effekter var större hos utsläppsintensiva företag och hos de företag som fick en relativt större skattehöjning.” Det tyder på att delar av utsläppsminskningen inte bara kom från tekniska skiften som bränslebyten – utan också från lägre produktion, vilket ger en grovt missvisande bild om det inte tydligt redovisas.
Färre nyanställningar
Analysen pekar på att sysselsättningsminskningen främst berodde på lägre takt i nyrekrytering, snarare än ökade uppsägningar so skulle gett större eko i den offentliga arbetsmarknadspolitiska debatten. Man skriver:
”Den negativa effekten på arbetskraftsefterfrågan verkar drivas av en lägre anställningstakt … snarare än en högre uppsägningstakt.”
Det innebär att även om den direkta chocken blev mindre synlig i form av uppsägningar, så ledde den högre skatten ändå till en systematisk och långsiktig minskning av företagens personalstyrka.
Risk för större ojämlikhet på arbetsmarknaden
Ett återkommande tema i rapporten är risken att skatten förstärker redan existerande klyftor. Jimmy Karlsson, rapportens huvudförfattare, varnar för den gröna omställningens baksidor:
– Det finns en risk att den gröna omställningen… riskerar att förstärka redan existerande ojämlikheter på arbetsmarknaden, då efterfrågan sjunker för grupper som redan idag har hög arbetslöshet.
Samma slutsats förs fram i rapportens sammanfattning, som varnar för att minskad efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kan förvärra långtidsarbetslösheten för grupper som redan står långt från arbetsmarknaden, vilket skapar en fortsatt tung försörjningsbörda för samhället och skattebetalarna.
Behov av kompletterande politik
De negativa fördelningseffekterna är enligt rapporten inte oundvikliga. Men det krävs i så fall kraftfulla politiska motåtgärder.
LÄS ÄVEN: SD säger ja till klimatmål – vill slippa ”bråk” med regeringen
Bland de föreslagna åtgärderna återfinns riktade arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken kopplade till den gröna omställningen, stöd för geografisk rörlighet och andra former av omställningsstöd.
Miljömål uppnåddes – men till ett högre pris än väntat
Den skärpta koldioxidskatten levererade minskade utsläpp. Men priset blev ett tydligt tapp i både produktion och sysselsättning i viktiga delar av svensk tillverkningsindustri. Utsläppen minskade inte så mycket genom grön omställning som genom minskad produktion.
Särskilt allvarligt ser man i rapporten på att de negativa effekterna främst drabbat grupper som redan hade en svag ställning på arbetsmarknaden – lågutbildade och äldre. Det innebär att skatten, utan kompletterande politik, riskerar att öka ojämlikheten.
