För en lågavlönad LO-medlem skiljer det efter 40 års arbete bara cirka 800 kr i pension jämfört med den som inte jobbat alls.

I en artikel på Dagens arena tittar man närmare på det svenska pensionssystemet som står inför diverse så kallade utmaningar.

Här konstaterar man bland annat att pensionen blir lägre och lägre för varje generation och att personer födda på 1970-talet kommer i genomsnitt behöva jobba till nära 70 års ålder för att få lika hög pension som föregående generationer.

Pensionsnivåerna för många som redan gått i pension är så pass låga att det är svårt att få ekonomin att gå runt – knappt 17 procent av Sveriges pensionärer har det finansiellt så knapert att de ligger i riskzonen för relativ fattigdom.

Mest anmärkningsvärt är dock vad skillnaden av ett livslångt heltidsarbete gör för pensionen – för en lågavlönad LO-medlem skiljer det efter 40 års arbete bara cirka 800 kr i pension jämfört med den som inte jobbat alls.

AMF har i sin årsrapport för 2017 tagit fram ett räkneexempel för en person född 1970 som börjar arbeta som 25-åring, tjänar 25 000 kronor i månaden och jobbar heltid fram till 65 års ålder. Den personen får som pensionär en inkomst på 13 075 kronor efter skatt, inklusive bostadstillägg.

Skulle samma person inte jobba en enda dag i hela sitt liv blir den disponibla inkomsten i stället 12 241 kronor. Skillnaden är 833 kronor i månaden.

– Så är det tyvärr för de med långt yrkesliv och låga inkomster. Det är inte rimligt. Pension är uppskjuten lön. Har man jobbat ett helt yrkesliv bör det självklart avspegla sig i pensionen, skriver Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på pensionsbolaget AMF, till Dagens arena.