Trots en viss minskning av antalet skjutningar från rekordåret 2022 ligger det dödliga våldet på fortsatt höga nivåer under Tidöregeringen. Under årets första åtta månader registrerade polisen 113 skjutningar utan kroppsskador, 33 med dödlig utgång och 28 med kroppsskador. I siffrorna ingår de tio döda och sex skadade vid skolskjutningen i Örebro i februari. Efter augusti har ytterligare fem personer dödats, två skadats och en skjutning lagts till i statistiken för övriga skjutningar, vilket innebär att årets totalsiffra med fyra månader kvar hittills är 114 skjutningar, 38 döda och 30 skadade.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt under årets resterande fyra månader kommer 2025 extrapolerat att sluta på omkring 171 skjutningar, med ungefär 57 döda och 45 skadade. Det är i så fall en uppgång jämfört med 2023 och 2024, men under rekordåret 2022 då 62 personer sköts ihjäl. Efter att ha minskat från toppnivån 2022 – 62 dödsskjutningar – till 53 året därpå och 44 under 2024, tycks alltså kurvan återigen riskera peka uppåt.

Samtidigt som skjutningarna visar en viss avmattning har utvecklingen av bombdåd gått i motsatt riktning. 2024 sattes ett dystert rekord med 317 kriminella explosioner i landet, mer än en fördubbling jämfört med 2023. Under januari i år inträffade över en sådan explosion per dag, vilket pekar på att även 2025 riskerar att bli ett rekordår för bombdåd.

”Regeringens mest centrala uppgift”

Statsminister Ulf Kristersson lyfte i sin regeringsförklaring fram kampen mot gängbrottsligheten som regeringens mest centrala uppgift. Bland åtgärderna finns en sänkning av straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år, minskade straffrabatter för unga och särskilda ungdomsfängelser. Regeringen vill också införa en ny påföljd för de farligaste återfallsförbrytarna – ett slags förvaringsstraff utan tidsbegränsning – samt skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

LÄS ÄVEN: Kristersson lovar trappa upp bekämpningen av kriminella gäng

Kristersson konstaterade i sitt tal också att en ansvarslös migrationspolitik bidragit till den gängkriminella utvecklingen. Regeringen menar dock att kursen är lagd för ett tryggare Sverige, även om mycket arbete återstår.

Problemen långt ifrån lösta

Trots de nya lagarna och det skärpta tonläget är årets statistik över grova våldsbrott en påminnelse om att problemen är långt ifrån lösta. Skjutningarna ligger fortfarande på en nivå som för bara några år sedan betraktades som exceptionell, och sprängningarna har blivit en ny front i det gängrelaterade våldet.

Prognosen för 2025 pekar på ett fortsatt högt dödstal – högre än under den förra rödgröna mandatperioden, med undantag för rekordåret 2022 – och en fortsatt eskalering av bombdåden.

Utöver dessa siffror finns också omfattande problem med åldringsbedrägerier, förnedringsrån mot barn, systematisk brottslighet riktad mot välfärdssystemen, grupp- och överfallsvåldtäkter och annat som också i hög grad kunnat rubriceras som en effekt av migrationspolitiken.