Larmrapporterna har duggat tätt de senaste åren om hur Sverige som kunskapsnation eroderas. Regeringen beslogs nyligen med fusk i Pisa-mätningarna för att inte Sverigebilden internationellt skulle fläckas ytterligare. Parallellt med detta finns en trend med betygsinflation och glädjebetyg som indikerar att kunskapsläget i själva verket kan vara ännu värre än befarat.

Statistik från skolverket visar att betygssnittet för landets niondeklassare ökar över hela ämneslinjen. Men enligt myndigheten och oberoende kunskapsmätningar som Pisa och nationella prov är det inte höjd intelligens eller starkare flit i klassrummet som fått betygen att stiga. I stället handlar det om så kallad betygsinflation och glädjebetyg – det vill säga att lärare av olika skäl sätter högre betyg på eleverna än vad de i verkligheten har gjort sig förtjänta av.

Trots att ett allt större antal elever underkänns och inte får några betyg alls har betygssnittet de senaste sju åren inte som man kunnat förvänta gått ned utan tvärtom ökat med hela fem procent. Förklaringen är att betygen kommit att innehålla en allt större andel luft.

Flera orsaksteorier

Det finns flera teorier kring varför betygssättningen alltmer distanserar sig från vad eleverna faktiskt presterar. En sådan är att skolorna i konkurrensen om eleverna i det fria skolvalet vill framställa sig som duktiga på att utbilda. Här finns också påståenden om att glädjebetyg är ett problem som endast berör friskolor och inte kommunala dito, men det överensstämmer inte med vad underökningar visar.

En annan teori kopplad till att den mest påtagliga underprestationen i skolan återfinns hos utomvästliga invandrargrupper – som regeringen därför beslöt att plocka bort innan man redovisade den förra Pisa-mätningen – är att lärare vill uppmuntra underprivilegierade grupper utan studietradition i familjen och undvika kritik för att generellt sätta lägre betyg på invandrare än svenskar, vilket skulle kunna uppfattas som strukturell diskriminering.

I många skolor går också invandrarelever som omfattas av den så kallade gymnasielagen. Många lärare uppfattar det som olustigt att indirekt genom sin betygsättning vara den som avgör om personen måste resa tillbaka till sitt hemland i stället för att få stanna i Sverige. Skolverkets nu redovisade siffror gäller dock endast grundskolans nionde klass.

Professorns lösning: återgång till betyg på mätbar kunskap

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi och intervjuas av tidningen Ämnesläraren om den konstaterade utvecklingen. Utöver att bekräfta att de högre betygen inte motsvaras av några ökade kunskaper hos dagens elever jämfört med tidigare årskullar är hans förklaring till genomenet enkel till att lärarna frestas dela ut glädjebetyg.

En lösning som diskuteras för att få ned betygsinflationen är central rättning av de nationella proven. Det tror Jonas Vlachos inte räcker på långa vägar för att råda bot på problemet. Betygen behöver för att nå resultat åter kopplas strikt till mätbara kunskaper.

– Det står bortom allt rimligt tvivel att det krävs något annat, men det verkar politikerna ganska ointresserade av. Det vi behöver är en strikt numerär förankring. Både för att minska betygsökningen, och ännu viktigare – för att få mer likvärdighet i bedömningen. Utan en sådan förankring kommer betygen att fortsätta dra i väg.