Till hösten disputerar Cecilia Mayer Labba på en doktorsavhandling kring näringsaspekter av en växtbaserad kost med fokus på järn. De egna studierna fick henne att börja äta kött igen efter 15 år som vegan.

– Jag har alltid intresserat mig för hållbarhet och hälsa. Jag trodde att min forskning skulle stärka mig i den övertygelsen men det blev tvärtom, säger Cecilia Mayer Labba vid Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap i Göteborg till Svenska dagbladet.

Hon tillägger att en ohälsosam växtbaserad kost är förknippad med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

LÄS ÄVEN: Föräldrar som svälte barn med veganskost döms till fängelse

Några av de studier som ligger till grund för hennes avhandling är ännu inte publicerade men intresset för dem är stort.

– Andra har undersökt de positiva hälsoeffekterna på livsstilssjukdomar av en viss typ av växtbaserad kost. Jag är mer intresserad av riskerna och målkonflikter mellan klimat och andra aspekter av hållbarhet såsom hälsa, säger Cecilia Mayer Labba.

Hon menar att tillverkarna har fokuserat för mycket på sensorik, att det ska smaka gott, och inte så mycket på hälsa.

– Man har tänkt att om maten är växtbaserad så måste den vara hälsosam men i verkligheten är det mindre vanligt att äta den här högkvalitativa växtbaserade kosten med stor andel fullkorn, baljväxter och grönsaker. Istället ökar konsumtionen av produkter som utvecklats för att vara substitut till animaliska produkter. Hälsoeffekterna av en sådan kost känner vi ännu inte till och det finns stora kunskapsluckor kring påverkan på en folkhälsonivå.

Ett pågående experiment

Hon varnar för att vi riskerar att reproducera vissa av de hälsoproblem vi sett med till exempel processade charkvaror. På så vis är den omställning av matvanorna som nu pågår ett experiment.

Hållbarhet är ett brett begrepp och innefattar även aspekter såsom nutrition och hälsa även om den slarvigt används för framförallt klimat, påpekar hon.

Främst kvinnor i risk

Flera studier har visat att en växtbaserad kost av hög kvalitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer i ändtarmen och typ 2-diabetes medan en växtbaserad kost av låg kvalitet till och med kan öka dessa risker. Den växtbaserade kost av hög kvalitet som studerats och visat sig ha positiv effekt på hjärthälsan har ofta haft inslag av animalier.

En växtbaserad kost oavsett kvalitet är förknippad med en ökad risk för bristsjukdomar av specifika näringsämnen som i sin tur kan ge konsekvenser för folkhälsan vid ett storskaligt kostskifte, varnar Cecilia Mayer Labba. Det är framförallt kvinnor i fertil ålder och växande ungdomar som är utsatta och tillhör riskgrupper för järnbrist.

LÄS ÄVEN: Greta vill att du slutar äta kött

Järnbrist kan orsaka fysisk och mental utmattning med symtom som trötthet, yrsel och huvudvärk. Järnbrist hos barn kan medföra en kognitiv nedsättning som i värsta fall kan bli kvarvarande.

– Jag känner oro för gruppen barn och unga. Även för en medveten vegan är det idag en utmaning att få i sig rätt mängd näringsämnen.

Inga mer köttfria måndagar

Om vi äter lite kött, fågel eller fisk i samband med måltiden så ökar upptaget av järn även från växter, förklarar Cecilia Mayer Labba. Lite kött gör alltså järnet i den växtbaserade kosten mer lättabsorberat.

– Istället för köttfri måndag, som blivit populärt, skulle det av hälsoskäl vara bättre att äta lite kött varje dag. Fisk fungerar lika bra. Sill är en mycket bra källa till järn som dessutom innehåller hälsosamma fettsyror.