Ordföranden i riksdagens justitieutskott, Richard Jomshof (SD), ställde nyligen en interpellation – skriftlig fråga – till regeringen om vad den ämnar göra för att i enlighet med Tidöavtalet tillse att fler av de utlänningar som begår brott i Sverige utvisas. När frågan togs upp i riksdagen valde Socialdemokraterna att dra ned diskussionen på en oseriös nivå genom att undra om regeringen avsåg att utvisa sin egen statssekreterare PM Nilsson som beslagits med att ha tjuvfiskat några ålar.

Jomshofs fråga var egentligen ställd till justitieminister Gunnar Strömmer (M) men att besvara den i riksdagen föll i stället migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) lott. Frågan ställdes med utgångspunkt i en diskrepans mellan skrivningarna i Tidöavtalet om att antalet utvisningar av kriminella utlänningar ska öka och en verklighet där bland annat inte en enda av de utlänningar som dömts för grova brott i anslutning till förra årets korankravaller som skakade flera svenska städer har dömts till utvisning.

Mer allmänt pekar Jomshof i sin fråga på hur den organiserade grova importerade gängrelaterade kriminaliteten eskalerar med nya rekord i antal dödsskjutningar varje år där nu tredje man allt oftare kommer i vägen för kulorna. Korankravallerna där 200 poliser stenades och polisfordon stals och sattes i brand beskriver justitieutskottets ordförande som en konsekvens av islamisering i spåren av massinvandring och mångkulturalism.

Med anledning av den ambition som kommer till uttryck i Tidöavtalet och den eskalerande invandringsrelaterade brottsligheten var Jomshofs konkreta fråga: ”Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?”

Malmer Stenegard valde att besvara frågan i huvudsak genom att citera vad som överenskommits i Tidöavtalet och att intyga att hon skulle ”verkar för” att detta kommer till uttryck i en framtida regeringsproposition.

Jomshof ställde därefter en följdfråga med anledning av att det i Tidöavtalet anges av även utlänningar som ingår i kriminella miljöer ska kunna utvisas även utan att ha dömts för grova brott. Justitieutskottets ordförande ville veta hur detta ska kunna realiseras mot bakgrund av de svårigheter som finns idag med att utvisa ens de som faktiskt dömts för grov brottslighet.

Bröt in med oseriös fråga om ålfiske

I stället för att låta statsrådet besvara följdfrågan valde Socialdemokraterna att ta replik men inte för att tillföra diskussionen något av värde utan för att sabotera den. Partiets riksdagsledamot Ola Möller låtsades vilja veta huruvida regeringen också har för avsikt att utvisa tjuvfiskare.

Utan att nämna några namn framgick det tydligt att vad Möller hänvisade till var de senaste dagarnas skriverier om att journalistprofilen PM Nilsson som nyligen rekryterades som statssekreterare av statsminister Ulf Kristersson (M) ertappats med och dömts för att ha dragit upp ett antal ålar i strid med gällande fiskeregler.

Först därefter gavs migrationsministern tillfälle att svara Richard Jomshof. Malmer Stenegard erkände att det kommer att behövas ”ett paradigmskifte” i svensk kriminalpolitik för att kunna utvisa även personer som inte dömts för grova brott men tillhör kriminella miljöer. Några konkreta besked gav hon inte men bedyrade att hon delar SD;s ambition och hävdade att den motivationen också finns hos de övriga regeringspartierna, KD och L.

Jomshof påtalade därefter vikten av att att ändra lagens så att domstolarna aldrig avstår från att döma till utvisning bara därför att man bedömer att verkställighetshinder finns. Huruvida det flera år senare när straffen avtjänats föreligger sådana hinder är inte något som domstolarna ska spekulera i.

Justitieutskottets ordförande påtalade också för att understryka vikten av en förändring att så många som en tredjedel av de som avtjänar brott i Sverige inte är svenska medborgare och att enligt statistik från Brå 6 av 10 utländska mördare inte utvisas.

Jomshof exemplifierade sedan med ett antal konkreta rättsfall rörande bland annat brutala gruppvåldtäkter hur stötande det kan vara att utländska brottslingar får stanna i Sverige. ”Att kräva att utländska medborgare avhåller sig från att mörda och våldta i Sverige är inget orimligt krav”, slog SD-riksdagsledamoten fast.

Justitieutskottets ordförande ställde sedan ytterligare en uppföljande fråga till ministern gällande vad regeringen ämnar göra under mellanperioden, innan de nya lagarna ör på plats, med alla de som nu döms för grova brott men slipper utvisning. ”Finns det något vi kan göra i efterhand”, undrade han.

Avbröt på nytt

Här valde Socialdemokraterna att åter bryta in i diskussionen med anledning av att Malmer Stenergard valt att ignorera Ola Möllers tidigare oseriösa fråga. Eftersom PM Nilsson vid sidan av själva tjuvfisket också initialt valt att förneka brottet ville Möller nu i omskrivande ordalag veta om det statssekreteraren gjort sig skyldig till i form av att ljuga för polisen är exempel på sådan ”bristande vandel” som ska kunna utgöra grund för utvisning.

Trots S-ledamotens uppenbara uppsåt att fortsatt sabotera riksdagsdebatten valde migrationsministern att denna gång ge Möller ett svar. Hon sade att det kommer att tillsättas en utredning för att utröna i vilken utsträckning utlänningar kan utvisas på grund av bristande vandel och att hon inte vill föregripa vad den kommer fram till.

Huruvida tjuvfiske av några ålar och att senare i förhör med polisen förneka ett sådant brott kommer att vara tillräckligt för att få lämna landet tvingades Socialdemokraterna acceptera att de inte i nuläget kan få något svar på. Därefter fick Jomshof och Malmer Stenergard ha ytterligare ett replikskifte utan ytterligare oseriösa avbrott från den socialdemokratiska oppositionen.

Hela debatten med anledning av Sverigedemokraternas interpellation kan ses nedan.