Södertälje strax söder om Stockholm är en av de städer i Sverige som tagit emot flest invandrare. Det är också en av landets mest skuldsatta kommuner. Detta trots miljardstöd varje år från det kommunala utjämningssystemet.

Åtta miljarder kronor. Så mycket är Södertälje kommun skyldig olika fordringsägare. Det placerar staden i tätstriden om den föga smickrande platsen som Sveriges mest skuldsatta kommun och som nummer ett i Stockholmsregionen. Varje Södertäljebo har en kommunal skuld på närmare 100 000 kronor.

Ännu värre för några år sedan
Det har dock varit värre. För fyra år sedan var Södertälje skyldiga 12 miljarder. Ytterligare 10 år tidigare gick stadens dåvarande starke man Anders Lago (S) – mest känd för att ha talat i USA:s kongress om att Södertälje tagit emot fler irakiska migranter än hela USA – ut och förklarade det dåvarande budgetunderskottet med ”oväntat låga skatteintäkter”.

Genom kraftiga åtstramningar, eller ”prioriteringar” som Lagos arvtagare Boel Godner (S) kallade det, har Södertälje de senaste åren lyckats beta av en ansenlig del av skulden, men ligger trots detta bland topp fem för skuldsatta kommuner. Man har tillsammans med andra invandrartäta kommuner också lyckats förhandla till sig mer statliga pengar för asylmottagandet, vilket även det bidragit till att förbättra stadens ekonomi.

Höjer inte skatten
Däremot har Södertälje valt att inte höja skatten. Motivet till det är att man ansett att stadens skenande utgifter främst beror på asyl- och anhörigmottagande, något som enligt kommunledningen bör anses som en statlig angelägenhet och inte ensidigt belasta Södertäljeborna.

Staden har också bedömt att det inte finns särskilt mycket mer skattepengar att krama ut ur en befolkning där arbetslösheten på senare tid tangerat 15 procent, vilket är dubbelt så högt som riksgenomsnittet och fem gånger högre än för ”etniska svenskar mitt i livet” som den tidigare statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt formulerade det.

”Som att ta studielån”
I ett färskt SVT-reportage valåret 2018 uppmärksammas Södertäljes höga skuldsättning men nu i motsats till tidigare helt utan att den exceptionellt höga invandringen till staden nämns. Stadsdirektör Rickard Sundbom uppges ta skuldsättningen med ro, liknar den vid att ta studielån eller bolån och förklarar den med att ”ibland måste man göra investeringar och då kan skulderna gå upp”.

– Alla med studielån eller bolån vet att man kan bli tvungen att ta på sig en skuld för en nödvändig investering ibland, förklarar Sundbom.

Många privatpersoner hos kronofogden
Södertälje är också en av de svenska kommuner där flest privata skulder gått till kronofogden. Det rör sig om ungefär en miljard kronor. Kronofogdemyndigheten har av det skälet öppnat en särskild filial i staden där man enligt uppgift bedriver ”långsiktigt arbete”.

Arbetet handlar i stor utsträckning om att bevilja så kallad skuldsanering, vilket innebär att stora delar av skulderna skrivs av. Antalet skuldsaneringar har ökat rekordartat i Södertälje de senaste åren. SVT som rapporterar om detta frågar inte efter hur dessa ärenden fördelar sig mellan personer med svensk och utländsk bakgrund.

Hårt kriminellt belastad stad
Södertälje är i spåren av den stora inflyttningen av assyrier/syrianer också en hårt kriminellt belastad stad. Landets genom tiderna dyraste rättegång, som dessutom fick tas om två gånger gällde sådana etniska kriminella nätverk. En annan rekorddyr rättegång gällande en omfattande härva av fusk med assistansersättning är också kopplad till Södertälje.

Den tidigare länspolismästaren i Stockholm Carin Götblad förklarade i ett uttalande att den organiserade kriminaliteten i Södertälje ätit sig så långt in i samhällsstrukturerna att den nästan inte går att få bort. Hon problematiserade också att polisen inte är rustad för kriminalitetens nya ansikte i Sverige med familjer där nästan alla män är kriminella.

Dryg miljard i kommunala utjämningspengar
Södertäljes skuld skulle vara ännu större om man inte varje år fick en injektion på drygt en miljard kronor från det kommunala utjämningssystemet. Sitt namn till trots är systemet idag i huvudsak ett statligt finansierat bidragssystem.

Endast fem procent av de 100 miljarder kronor (!) som delas ut till fattiga kommuner kommer från rika kommuner, resten från statskassan. Det är idag endast 11 av landets 290 kommuner som går plus medan 271 kommuner måste hållas under armarna med utjämningsbidrag.

Örebro toppar
Efter att ha betat av några miljarder på stadsskulden innehar inte Södertälje den absoluta topplaceringen räknat per capita. Den innehar i stället Örebro, en annan kommun som brottas med stora invandringsrelaterade problem kopplade bland annat till det ”utsatta området” Vivalla. Varje örebroare har idag en kommunskuld på drygt 105 000 kr.