En omfattande SPF-skandal i Australien har skakat om marknaden för solskyddsprodukter och lett till att både forskare och myndigheter ifrågasätter hur tillförlitliga dagens SPF-märkningar egentligen är. Samtidigt har en ny vetenskaplig metaanalys åter satt fokus på en fråga som länge varit omdiskuterad: hur starka bevis finns det egentligen för att regelbunden användning av solkräm minskar risken för den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom?
Debatten tog fart efter att den australiska konsumentorganisationen CHOICE lät testa 20 populära solkrämer märkta med SPF 50 eller SPF 50+. Resultatet visade att endast fyra produkter uppnådde den skyddsnivå som angavs på förpackningen.
Flera välkända märken presterade betydligt sämre än utlovat och en produkt som marknadsfördes som SPF 50+ uppmättes till omkring SPF 4–5. Resultaten har lett till produktåterkallelser, myndighetsutredningar och krav på förändrade testmetoder.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt forskare är problemet inte nödvändigtvis att solkrämer saknar effekt utan att själva SPF-systemet bygger på testmetoder som kan ge varierande resultat. Skyddsfaktorn fastställs fortfarande huvudsakligen genom försök på människor där hudens rodnad efter UV-exponering bedöms.
Små skillnader mellan laboratorier, försökspersoner och testförhållanden kan påverka utfallet, vilket har fått flera experter att efterlysa mer objektiva laboratoriebaserade tester.
LÄS ÄVEN: Forskarnas klimatlarm under fotbolls-VM: Solen gör spelare svettiga
Samtidigt har en ny systematisk översikt och metaanalys, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Anticancer Research, gått igenom 23 tidigare studier om sambandet mellan användning av solkräm och risken för malignt melanom.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer som använde solkräm och dem som inte gjorde det. Analysen kunde därmed inte påvisa någon skyddande effekt mot just melanom. Forskarna betonar dock att de ingående studierna skiljde sig kraftigt åt i kvalitet och metodik vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet och att fler välgjorda studier behövs.
Detta innebär inte att forskarna drar slutsatsen att solkräm ökar risken för hudcancer. Tvärtom konstaterar de att det saknas tillräckligt stark evidens för att visa vare sig en skyddande eller riskökande effekt utifrån det samlade observationsmaterialet.
Samtidigt pekar de på att många studier inte tagit hänsyn till viktiga faktorer, såsom hur ofta solkrämen applicerades, hur mycket tid deltagarna tillbringade i solen eller om de tillhörde grupper med förhöjd risk för hudcancer.
Rekommenderar fortfarande solskydd
Den pågående debatten illustrerar därmed två separata men sammanlänkade frågor. Den första gäller om konsumenterna verkligen får den skyddsnivå som anges på förpackningen när de köper en produkt märkt SPF 50. Den andra gäller hur stark den vetenskapliga evidensen är för att dagens användning av solkräm i praktiken minskar risken för melanom på befolkningsnivå.
Trots den senaste debatten rekommenderar dermatologiska organisationer fortfarande solskydd som en del av ett bredare skydd mot UV-strålning tillsammans med skugga, skyddande kläder och att undvika den starkaste solen mitt på dagen.
Samtidigt har SPF-skandalen i Australien och den nya metaanalysen bidragit till att sätta strålkastarljuset på behovet av mer tillförlitliga testmetoder och bättre vetenskaplig dokumentation kring solkrämers faktiska skyddseffekt.
LÄS ÄVEN: Uppmaningen från forskare: Sluta sola
