I Stockholm är det fyra års kötid för att få en studentlägenhet. Det innebär att en genomsnittlig student hinner gå klart sin högskoleutbildning innan han eller hon får någonstans att bo. Nu uppmanas pensionärerna lösa den kris på studentbostadsmarknaden som politikerna orsakat.

I och runt huvudstaden växer många nya tillfälliga asylboenden fram för att hålla jämna steg med antalet nyanlända och hålla kötiderna nere på nollnivå. Motsvarande politik tillämpas däremot inte när det gäller studentbostäder.

Här släpar byggandet kraftigt efter och den student ifrån en annan landsände som får ett besked om att ha kommit in på en utbildning i huvudstaden måste räkna med att ha avslutat sina kurser innan någon studentlägenhet blir tillgänglig. Kötiden är just nu fyra år.

Alternativet blir ofta att tacka nej till utbildningen. Andra väljer att tälta. Campus på Stockholms universitet liknar ofta mer än campingplats med tält uppslagna på varje tillgänglig gräsyta.

Nu har Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, tröttnat på att dela ut tält och resignerat beträffande att i närtid få politikerna att omprioritera och bygga studentbostäder före asylboenden. Man vädjar i stället till stadens pensionärer att rycka in och lösa krisen.

– Vi ser att i Stockholm finns det många större lägenheter som kanske bebos av äldre individer som kanske inte använder hela lägenheten och då kan man kanske möjliggöra för dem att lättare hyra ut rum till studenter, föreslår Andreas Moilanen, som är ordförande för SSCO i ett uttalande till SVT.

I Stockholm finns kontinuerligt cirka 85 000 studenter. Cirka 30 000 av dessa är inte stockholmare och måste ordna med någon form av boende. Det är dubbelt så många jämfört med de cirka 15 000 studentlägenheter som finns i staden.

Stockholm är inte den enda universitets- och högskolestaden där det råder stor brist på studentlägenheter. Situationen är lika prekär på många andra håll.