På torsdagen skröt justitieminister Morgan Johansson (S) om att antalet sprängningar i Malmö har minskat med nästan 40 procent på två år trots en kraftig ökning i hela landet. Samtidigt visar en nätgranskning att flera sprängningar rubriceras som skadegörelse.
Strax innan årsskiftet publicerade statstelevisionen en artikel med statistiken från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som visade att hela 236 sprängningar hade registrerats fram till 30 november förra året. Det kan jämföras med 162 sprängningar under hela år 2018.
LÄS ÄVEN: Nya siffror: Sprängdåd har ökat med 50 procent sedan förra året
Tittar man specifikt på polisområde Malmö har antalet sprängningar minskat med tre händelser mellan år 2018 och 2019.
Justitieminister Morgan Johansson tog tillfället i akt att ge sig ut på Twitter där han lade fokus på förbättringen i Malmö sedan år 2017. Johansson skröt om en minskning med nästan 40 procent.
Antalet sprängningar i Malmö har minskat med nästan 40 procent på två år. https://t.co/oBx6oxKfnR
— Morgan Johansson (@johanssonmorgan) January 2, 2020
Sprängningar rubriceras som skadegörelse
Samtidigt visar en nätgranskning av sprängningar i landet att polisen i flera fall rubricerar dåden som skadegörelse istället för allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Nedan följer några exempel från enbart Malmö förra året.
2 januari 2019 rapporterade Helsingborgs Dagblad att en sprängladdning detonerade vid två parkerade taxibilar i Malmö. Händelsen rubriceras som skadegörelse.
17 mars 2019 rapporterade Skånska Dagbladet att en entrédörr till ett flerfamiljshus i Malmö sprängdes sönder. Polisen rubricerade det som skadegörelse.
12 april 2019 rapporterade Aftonbladet om en explosion vid en skola i Malmö. Ett flertal poliser däribland nationella bombskyddet och en polishelikopter var på plats. Händelsen rubricerades som skadegörelse.
12 juni 2019 rapporterade SVT om en utpressning och dörrsprängning i Malmö. Attentatet rubricerade polisen som skadegörelse.
Rubriceringen av sprängningar som skadegörelse är inget nytt fenomen. Ett exempel är år 2017 när det exploderade vid en entrédörr till ett trapphus i Malmö och även då rubricerade polisen händelsen som skadegörelse.
Söker vi på sprängningar som har uppmärksammats av media på andra platser i landet som polisen också klassar som skadegörelse påträffar vi ännu fler liknande exempel. Enligt Magasinet Paragraf är förklaringen till polisens bedömning att explosionerna “är för små” och därför bara når upp till skadegörelse.
Polisen duckar frågor – inget definitivt besked
När Samhällsnytt talar med Johanna Ljunggren som är pressekreterare hos polisen för att få veta mer om hur polisen generellt bedömer och rubricerar en sprängning ber hon att få återkomma via e-mejl.
Ljunggren lämnar sedan det självklara beskedet att rubriceringar under utredningens gång kan komma att ändras. Vidare uppger hon att det inte finns ett konkret svar för bedömningar eftersom respektive förundersökningsledare sätter sin egen rubricering.
Vi bad även att få ta del av polisens egen statistik över antalet sprängningar år 2019. Ljunggren vill inte lämna ut den utan hänvisade oss till BRÅ:s siffror.
“Framstår som du vill sopa under mattan”
Flera personer har kommenterat justitieministerns twitterinlägg genom att både kritisera och håna honom för att bolla med statistik. En person menar att det framstår som Johansson vill sopa det verkliga läget under mattan.
I Sverige har det totalt sett ökat med minst 45% från 162 st 2018 till 236 st på 11 månader 2019. Så vad vill du visa med att välja ut en liten del av statistiken? Förstår du inte att det framstår som att du vill sopa det verkliga läget under mattan? #svpol
— Peter Öhman (@stakmaskin) January 2, 2020
En annan person skriver skämtsamt “från igår eftermiddag har faktiskt bomberna minskat med 100 procent”.
Från igår eftermiddag har faktiskt bomberna minskat med 100%. Tack sossarna, tack!
— Per Laber (@Per_Laber) January 2, 2020
LÄS ÄVEN: Fake news från SVT – påstod att antalet gängskjutningar minskat