Stefan Löfven har fått hård kritik efter att ha spelat in en video i vilken han tar ställning för Montenegros sittande president MIlo Djukanovic i landets pågående valrörelse. Djukanovic är anklagad för korruption och för att hålla tillbaka landets demokratiska utveckling men för Löfven är det viktigare att ha en socialdemokrat vid makten.

Sedan Stefan Löfven avgick som statsminister och partiordförande för Socialdemokraterna har han tillträtt en position som ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet (PES). Det är i denna funktion som han nu fått hård kritik efter att ha spelat in en video i vilken han tar ställning för Montenegros president Milo Djukanovic.

Djukanovic representerar Montenegros demokratiska socialistparti (DPS) och kan därmed betraktas som något av en kollega till Löfven eftersom bägge tillhör den internationella socialdemokratin. I videon hörs Löften uttrycka att en röst på Djukanovic är en röst för att säkra de demokratiska landvinningar som Löfven menar har uppnåtts under densammes långa regeringsperiod.

LÄS ÄVEN: Löfven blir konsult – ska föreläsa om hur man driver en organisation

Löfven nämner emellertid inte att Djukanovic också är utsatt för hård kritik för att vara just en stoppkloss för demokratisk utveckling. Djukanovic har varit chef för socialistpartiet sedan 1991 och sedan landet blev självständigt 2006 suttit som antingen president eller regeringschef. När organisationen Freedom House graderar Montenegro ger man landet endast 67 poäng av 100 – och lyfter fram Djukanovic som en del av problemet.

LÄS ÄVEN: S-minister anklagas för hyckleri om Iran

Men även svenska UD riktar kritik mot Djukanovic och socialistpartiet. I sin rapport om demokrati och mänskliga rättigheter lyfter man fram att det finns åtskilliga anklagelser om korruption och nepotism mot presidenten. Det har dessutom påtalats att personer i DPS har kopplingar till organiserad brottslighet.

Kenneth Morrisson, professor i sydösteuropeisk historia, anger som orsak till att Djukanovic och hans parti uppfattas som positiva av europeiska statsledningar att dessa är positiva till EU och Nato. I landet finns andra krafter som snarare vill vända sig till Ryssland, vilket uppfattas som mer problematiskt än korruptionen kring Djukanovic. Morrisson menar dock att man kan betrakta socialistpartiet som ett problem för landets demokratiska och frihetliga utveckling.

Sedan självständigheten uppnåddes har DPS dominerat många delar av Montenegros politiska, ekonomiska och sociala liv. De har blivit ett ”statsparti” där gränserna mellan staten och partiet är väldigt suddiga.

När Stefan Löfven konfronteras med kritiken mot Djukanovic och DPS blir hans svar att inser att partiet har ett arbete framför sig, men att poängen med PES är att stärka socialdemokratiska organisationer i Europa.