Den 20 juli i år klubbades en ny utlänningslag igenom som ersättare för den tillfälliga lag som antogs efter asylkollapsen 2015. Lagen har kritiserats för att inte vara tillräckligt stram givet den belastning migrationen utgör på Sverige men ett paradigmskifte är samtidigt den återgång som nu sker till tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel i stället för permanenta.

Redan 1984 bröt Sverige med principen i flyktingkonventionen som stipulerar att asylrätten i första hand är en rätt att söka tillfälligt skydd undan krig och förföljelse för att sedan återvända hem. Sveriges hållning blev i stället att asylinvandring ska jämställas med reguljär invandring och bosättning i landet med undantag för att den som asylinvandrar inte behöver ordna med försörjning och bostad.

Den absoluta majoriteten av de som sökt sig till Sverige som asylsökare och anhöriga till dessa har sedan dess beviljats permanenta uppehållstillstånd och efter några år också medborgarskap. Detta utan krav på sådan motprestation som anges i flyktingkonventionen.

Ny utlänningslag leder till fler ansökningar

Den reviderade utlänningslag som nyligen klubbades av riksdagen innebär i flera avseende liberalare regler än tidigare, något som bland annat Sverigedemokraterna har kritiserat. Men på ett område går lagen delvis i motsatt riktning när tillfälliga uppehållstillstånd nu åter blir huvudregel i stället för permanenta.

Fortfarande kan dock permanent uppehållstillstånd erhållas efter så kort tid som tre år i Sverige men som regel krävs att man då ska ha kommit i egen försörjning och inte ligga samhället till last som bidragstagare. Så kallade kvotflyktingar som direkthämtas till Sverige från u-länder omfattas inte av de nya reglerna utan får som tidigare permanent uppehållstillstånd direkt.

En följd av lagändringen blir en ökad anstormning av ärenden hos Migrationsverket från alla migranter som vill ha sina tillfälliga uppehållstillstånd förnyade. Enligt beräkningar kommer dessa att öka trefaldigt de närmaste åren och räknas i flera tiotusental.

– Det är ett enormt skifte som pågår, säger generaldirektören Mikael Ribbenvik i en kommentar till TT.

Resurserna för denna ökade arbetsbörda rapporteras dock finnas på myndigheten, även om det krävs en smula omstrukturering av verksamheten. Totalt sett hoppas man slippa behöva anställa ytterligare personal.

Även många ansökningar om medborgarskap

Ovanpå ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd ska Migrationsverket också hantera ett stort antal ansökningar om medborgarskap. Dessa har de senaste åren legat på mellan 60 000 och 80 000 per år men väntas nästa år raka iväg upp till 120 000.

På grund av den förskjutning som lagändringen innebär för när man kan söka medborgarskap, vilket kräver att man först fått permanent uppehållstillstånd väntas antalet medborgarskapsärenden minska något efter 2024, men det rör sig bara om ett fåtal tusen ärenden.

Samtidigt väntas antalet förstagångsansökningar öka igen på grund av att de reserestriktioner som införts för att minska smittspridningen av covid-19 nu tas bort, vilket gör att fler åter kan ta sig till Sverige för att söka asyl. På Migrationsverket hoppas man dock att det inte ska bli så många att man måste skriva upp sina prognoser.

Fler säkra länder men stopp för återresa till Afghanistan

En ny lista över vilka länder som betraktas som säkra ska ge Migrationsverket möjlighet att direktavvisa personer som uppenbart saknar asylskäl. Huruvida dessa avvisningsärenden sedan praktiskt går att verkställa är mer osäkert.

I andra änden har Migrationsverket beslutat om totalstopp för av- och utvisningar till Afghanistan. Detta på grund av att man bedömer säkerhetsläget i landet försämrat.

Samtidigt kommer många av de afghaner som söker asyl i Sverige inte från Afghanistan utan från bland annat Iran där de levet i många år. Det är ändå mot hemlandet som av- och utvisningen prövas.

Migrationsverkets administrativa kostnader för skattebetalarna ligger för närvarande på drygt 4 miljarder kronor om året.