I en studie från Försvarshögskolan framkommer att män och kvinnor har stora olikheter i synen på säkerhetsfrågor och vilka hot som man oroas mest för. Medan männen främst pekar ut invandring och andra länders militära agerande fokuserar kvinnorna på så kallade strukturella faktorer som problematiska könsnormer och socioekonomiska ojämlikheter.
Studien grundar sig i 3 000 enkätintervjuer och flera fokusgruppssamtal med syftet att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors syn på terrorism, kriminalitet och militära hot.
– Vi såg att kvinnor är mer oroliga för sin personliga säkerhet, och män för yttre militära hot och extremism, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten, till Dagens Nyheter.
När det gäller vad man upplever som de största säkerhetshoten i samhället pekar männen ut militära hot och terrorism, kvinnorna sin personliga säkerhet.
Vad man tror att dessa hot beror på svarar männen undermålig polis, invandring och andra länders militära agerande.
– Kvinnor ser strukturella problem och män mer konkreta, antagonistiska hot. Som exempel är män mer benägna att se Ryssland som ett stort militärt hot, och kvinnor kapprustning och destruktiva mansnormer.
Föregå med gott exempel
Lösningen anser många kvinnor är att ha fler kvinnliga ledare, främja demokratin samt föregå med gott exempel. Män förordar i högre grad en ökad försvarsbudget och ett starkare Natosamarbete.
– Vad det gäller kriminalitet vill männen ha en bättre polis och i viss grad högre straff. Kvinnor ville hellre stävja machokulturer och minska klyftorna i samhället.
Yngre män åt kvinnligt håll
Yngre män svarar mer som kvinnor medan yngre kvinnor drar mer extremt åt det kvinnliga hållet.
DN påpekar i sin artikel att “män röstar i större omfattning på partier som förordar ‘hårda tag’ mot brottslighet, som SD, och kvinnor sympatiserar generellt mer med vänsterpartier som vill utjämna socioekonomiska skillnader”.
