Stigande bränslepriser, oro för brist på flygbränsle och störningar i internationell handel har satt energifrågan högst upp på den politiska dagordningen. När energiminister Ebba Busch (KD) beskriver läget som ”den värsta energikrisen någonsin” riktas fokus mot det akuta läget kring Hormuzsundet. Men bakom den omedelbara krisen finns också en längre berättelse om Europas beroenden, politiska vägval och bristfälliga beredskap.
I uttalanden till Göteborgs-Posten säger energiminister tillika vice statsminister Ebba Busch (KD) att konflikten kring Iran och störningarna i Hormuzsundet har utlöst den allvarligaste energikrisen i modern tid. Regeringen uppger att man följer utvecklingen nära och förbereder åtgärder för hushåll och näringsliv.
Samtidigt rapporteras att Lufthansa ställer in ett stort antal avgångar som en följd av stigande bränslekostnader och osäker tillgång på flygbränsle.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Därför är Hormuzsundet så avgörande
Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och flytande naturgas. En stor del av exporten från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Irak passerar där.
LÄS ÄVEN: Trump: ”För att vara ärlig – min favoritsak är att ta oljan i Iran”
När flödena störs stiger världsmarknadspriserna snabbt, även i länder som inte importerar direkt från regionen. Det beror på att energi handlas globalt – om ett område får mindre tillgång, konkurrerar fler köpare om samma volymer på andra marknader.
Europa tappade rysk energi – och blev känsligare
En central bakgrundsfaktor är att Europeiska unionen sedan 2022 kraftigt minskat beroendet av rysk gas och olja efter Rysslands invasion av Ukraina. Det skedde genom sanktioner, importstopp och ett medvetet geopolitiskt skifte. Den minskade handeln med Ryssland har beskrivits som nödvändig av säkerhetsskäl.
LÄS ÄVEN: EU varnar för utdragen energichock på grund av krig i Mellanöstern
Samtidigt innebar det att EU tvingades ersätta stora energivolymer på kort tid – främst genom LNG-import, ökad norsk gas, besparingar och snabbare utbyggnad av annan produktion. Konsekvensen har blivit ett energisystem som i högre grad påverkas av störningar i andra delar av världen.
Kärnkraft, gas och den tyska omställningen
Tysklands energipolitik har länge varit central för hela Europas marknad. Landet avvecklade på initiativ av landets miljöpartister successivt kärnkraften efter beslut där olyckan i Fukushima i Japan anfördes som argument, och Sverige följde efter. Det trots att jordbävningar och tsunamier som orsakade den inte är risker som existerar i Europa. Under samma period ökade betydelsen av rysk gas, bland annat via Nord Stream.
LÄS ÄVEN: Chefsekonomen: Iran-kriget kan slå hårt mot ekonomin
Detta skapade ett strategiskt beroende som försvarades med att gasen skulle bli en övergångslösning medan så kallad förnybar el från vind och sol byggdes ut. När gasflödena sedan stoppades steg priserna kraftigt i hela Europa.
Elektrifieringen otillräcklig
Den nuvarande krisen har åter väckt debatt om elektrifiering av industri och transporter. Omställningen har gjort samhällen mer sårbara när fossila bränslen fortfarande dominerar stora delar av världsekonomin. Fossilberoendet är långt större än vad debatten gett intryck av och likaså behovet av mer planerbar inhemsk elproduktion, lagring och robusta nät.
LÄS ÄVEN: Europas gaslager töms – öppnar dörren för rysk comeback på energimarknaden
Men EU-kommissionen har på onsdagen signalerat att svaret på krisen är mer samordning, snabbare elektrifiering och minskat fossilberoende – inte en reträtt från omställningen eller några erkännanden om att den kan vara en delorsak till krisen.
Sveriges nära Norge men ändå inte
För Sverige finns ytterligare en dimension. Landet har god elproduktion men den är ojämnt fördelad och det inhemska distributionsnätet bristfälligt samtidigt som Sverige är bakbundet av integrering i nordiska och europeiska energimarknader. Grannlandet Norge är en av världens största exportörer av olja och gas, men resurserna säljs huvudsakligen på öppna internationella marknader.
LÄS ÄVEN: Kina och Saudiarabien säljer rysk gas och olja till Europa
Några bilaterala avtal med Sverige, allmän eller som löser ut i beredskapstider har inte tecknats. Det innebär att den geografiska närheten inte automatiskt ger prioriterad tillgång vid kris.
Pumppriser och resor kan bli nästa slag
Råvaruanalytiker har varnat för att bensinpriser kan stiga kraftigt och att flygpriser pressas uppåt om bränslebristen förvärras. Det skulle direkt påverka hushållens ekonomi, transporter och turism.
Krisen märks nu tydligt i Europas flygsektor. Lufthansa meddelar att koncernen skär bort omkring 20 000 kortdistansavgångar fram till oktober för att spara mer än 40 000 ton flygbränsle. Bolaget uppger att kostnaden för jetbränsle har fördubblats sedan konflikten mellan Iran och USA trappades upp.
Neddragningarna slår mot flera av bolagets stora nav, däribland Frankfurt, München, Zürich, Wien, Bryssel och Rom. Samtidigt tidigareläggs avvecklingen av dotterbolaget CityLines flygplansflotta som en följd av stigande kostnader och osäkrare tillgång på bränsle.
Utvecklingen är inte isolerad till Lufthansa. Flera europeiska flygbolag har redan vidtagit liknande åtgärder. SAS har ställt in omkring tusen avgångar, medan Air France-KLM infört extra bränsletillägg på långdistansresor. Sammantaget pekar det mot en sommar med färre avgångar, dyrare biljetter och ökad press på Europas transportsektor.
En kris med flera orsaker
Det akuta läget utlöstes av konflikten kring Iran och störningar i Hormuzsundet. Men den djupare förklaringen är bredare: Europas beroende av importerad energi, avvecklingen av vissa produktionsslag utan full ersättning, geopolitiska konflikter och begränsad beredskap för nya störningar.
Därför handlar dagens energikris inte bara om Mellanöstern – utan också om åratal av strategiska beslut i Europa.
LÄS ÄVEN: EU:s krisdrag: Distansarbete och kollektivtrafik lösningen på höjda energipriser
