I debatten kring invandring heter det ofta att det är nödvändigt för att kompensera för en åldrande befolkning. Men enligt en ny studie finns det inga bevis för att åldrande eller minskande befolkningar äventyrar länders socioekonomiska resultat.
Bakom studien står Corey J. A. Bradshaw och Shana M. McDermott vid Cornell University i New York, ett av de så kallade Ivy League-universiteten som rankats som det 19:e främsta lärosätet i världen.
Enligt Bradshaw och McDermott handlar ofta oro över minskande eller åldrande befolkningar om rädslan att färre människor kommer att leda till en svagare ekonomi och lägre levnadsstandard men dessa farhågor är ofta baserade på förenklade eller felaktigt tillämpade tolkningar av ekonomiska modeller och verkar drivas mer av politiska agendor än av bevis.
LÄS ÄVEN: Tio miljoner välfärdsmigranter har siktet inställt på Sverige
Långsiktigt välstånd beror i stället mer på hur samhällen investerar i utbildning, kompetens och teknik och inte bara hur många människor de har. Att bara fylla på med människor och betrakta en ökad befolkning som ett självändamål är alltså meningslöst i det avseendet.
I studien har man undersökt nationella data på global skala för att testa om långsammare befolkningstillväxt eller åldrande befolkningar är kopplade till sämre ekonomiska eller sociala resultat. Med hjälp av nio olika index för socioekonomisk prestanda, som patentansökningar, humankapital, korruptionsuppfattningsindex och frihet, finner man inga bevis för att det är så.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Presterar bättre
Faktum är att man finner att länder med låg eller negativ befolkningstillväxt presterar bättre i genomsnitt för alla indikatorer och att även tidsserier inom landet visar att de flesta äldre och långsammare växande befolkningar klarar sig bättre i genomsnitt.
Resultaten konstaterar man utmanar vanliga antaganden och belyser behovet av att gå bortom rädslobaserade och politiskt motiverade berättelser mot en mer välgrundad förståelse av vad som verkligen stödjer blomstrande samhällen.
Arbetslöshet ett invandrarproblem
I augusti visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. 545 000 personer var arbetslösa under det andra kvartalet i år, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 9,3 procent. Utjämnat och rensat för säsongsrelaterade effekter uppgår arbetslösheten till 8,7 procent.
Samtidigt konstaterade man att arbetslösheten är mer än tre gånger så hög bland utrikes födda än bland inrikes födda: 15 respektive 4,7 procent.
Störst är arbetslösheten bland invandrarkvinnor och ungdomar, lägst bland äldre Sverigefödda män.
LÄS ÄVEN: SCB: Tre gånger högre arbetslöshet bland utrikes födda
