Den livstidsdömde styckmördaren Leonard Höglind har åter ändrat juridiskt kön – från man tillbaka till kvinna – och bytt namn till Leona Svensson. Beslutet får direkt betydelse för var och hur straffet verkställs, men har också blivit en del av en större debatt om den nya könstillhörighetslagen, kriminalitet och säkerheten inom den svenska kriminalvården. I flera uppmärksammade mordfall har könsidentitet eller juridiskt könsbyte fått konkret betydelse efter domen och fler är att vänta.
Styckmordet i Karlskrona ledde till livstids fängelse, men det är inte bara brottet som väckt uppmärksamhet. Under rättsprocessens gång skedde också förändringar i Höglinds juridiska könstillhörighet som fick praktiska följder.
När Leonard Höglind dömdes i Blekinge tingsrätt hade 27-åringen ett kvinnligt personnummer. Inför hovrättens dom ändrades det juridiska könet till man – vilket innebar placering på anstalt för män. Nu har Höglind ändrat juridiskt kön igen, tillbaka till kvinna, och samtidigt bytt namn till Leona Svensson.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I dokument kopplade till verkställigheten framgår att Kriminalvården utgår från personnumret vid bedömningen av vilket kön en person ska anses tillhöra enligt tillämplig lagstiftning. EnligtI den principen har myndigheten nu beslutat flytta nyblivna Leona Svensson till en kvinnoavdelning inom säkerhetsklass 1.
”Då Leona Svensson bytt juridiskt kön har anstalten initierat fråga om placering på kvinnoavdelning”, står det i ett omplaceringsbeslut.
Leonas egna argument: Fel bedömd bland män
Av underlagen framgår hur Leona Svensson själv beskriver tiden bland manliga intagna och varför numera hon anser att placeringen varit fel.
”Hennes särskilda villkor är baserade på en man med manlig psykologi och kriminellt fungerande, vilket aldrig stämt in på henne”, framgår det att mördaren tycker.
Efter flera år i fängelse menar hon – tidigare han, från början hon – att Kriminalvården borde ha hunnit skapa sig en mer nyanserad bild. I samma dokument argumenterar numera Leona också för att könsbytet ska påverka bedömningen av verkställigheten:
”Nu när hennes juridiska kön är tillbakaändrat till kvinna borde hon bli bedömd på samma sätt som alla andra kvinnor med liknande fungerande, problematik och kriminell bakgrund”, heter det i dokument.
Samtidigt har Kriminalvården i tidigare ärenden kring placering betonat att risken för rymning eller fritagning bedömts som hög, och att en lägre säkerhetsklass därför inte varit aktuell. Skillnaden nu är att det finns en kvinnoavdelning/kvinnoplacering inom säkerhetsklass 1, vilket gör en omplacering möjlig utan att sänka säkerhetsnivån.
Dödade, styckade och begravde kvarlevor
Det uppmärksammade styckmordet skedde sommaren 2020 i Karlskrona. Mikael Pettersson, 57, försvann efter att ha besökt sin son Anatoliy Pettersson och dennes partner, könsbytaren Leonard Höglind, i deras tillfälliga lägenhet. Två dagar senare anmälde sonen sin pappa som saknad.
Polisen fann blodspår i bostaden och i en båt. Paret som greps förnekade först kännedom om vad som hänt, men efter ett antal månader erkände Höglind i häktet. Mikael Pettersson hade slagits ihjäl med en skiftnyckel, kroppen styckats i badrummet och kvarlevorna transporterats med båt och grävts ned på en ö i skärgården. Kroppen hittades senare nedgrävd på en obebodd ö.
Domstolen beskrev brottet som planerat och slog fast att mordet, även om det inte var utdraget, hade ”karaktären av en avrättning”. Utöver själva dödandet lyftes också behandlingen av kroppen och brottsplatsen som försvårande omständigheter.
I materialet kring fallet framgår att motivbilden inte bara handlade om en akut konflikt, utan också om en längre utveckling. Enligt domen fanns ett delvis ekonomiskt motiv. I utredningen framkom även uppgifter om att de två under längre tid byggt upp en egen berättelse där Mikael Pettersson utpekades som ett hot mot dem – en slags gemensam föreställningsvärld som bidrog till att rättfärdiga handlingen.
Flera uppmärksammade fall
Leona Svenssons flytt sker i en tid då juridiskt könsbyte i kriminalvårdsmiljö diskuteras intensivt. Ett av de mest omtalade exemplen är fallet med Paulus Abdelshahed, dömd till livstid för att ha dödat sina två barn i Södertälje. I fängelset bytte han juridiskt kön och namn till Lily och Kriminalvården beslutade därefter om omplacering till en kvinnoanstalt.
LÄS ÄVEN: Egyptisk transa gasade ihjäl sina barn i Södertälje – får sitta i kvinnofängelse
I handlingar kopplade till verkställigheten motiverades avskiljning och omplacering bland annat med säkerhetsbedömningar utifrån att anstalten var anpassad för män och att det fanns risker för den intagne. I utredningen kring dubbelmordet framkom också att könsdysfori och könsidentitet varit ett återkommande tema.
– Om jag fötts som Lily skulle jag vara glad och ha mina barn. Leva mitt liv som det är, sa Paulus, numera Lily, i förhör i brottsutredningen.
LÄS ÄVEN: ”Vilma” misstänks ha kidnappat och styckmördat kvinnan – greps när han grävde ned kroppsdelarna
Även i andra grova ärenden har namnbyten och påstådd könsdysfori lyfts fram av intagna som argument för att påverka placering eller villkor – något som kritiker menar riskerar att skapa nya sårbarheter i ett redan hårt belastat system. Det senaste stort uppmärksammade fallet är ”Vilma” Andersson som i julhelgen styckmördade en ung kvinna i Rönninge i södra Storstockholm.
Den nya könstillhörighetslagen – och kritiken
Den nya könstillhörighetslagen röstades igenom 2024 och trädde i kraft den 1 juli 2025. Den har gjort det enklare att ändra juridiskt kön. Enligt tidigare rapportering togs kravet på könsdysforidiagnos bort och åldersgränsen sänktes till 16 år.
LÄS ÄVEN: Här är alla politiker som röstade JA till könsbyteslagen
Kritiken mot lagen har kommit från flera håll och rör bland annat hur ett nytt juridiskt kön kan få följder i system som bygger på personnummer och identitetsspårning. Remissinstanser som Svenska Bankföreningen, BRÅ och Kronofogden har varnat för att upprepade personnummerbyten kan utnyttjas av kriminella i exempelvis penningtvätt eller annan identitetsrelaterad brottslighet.
En konkret invändning som lyfts är att den som byter juridiskt kön får ett nytt personnummer – och om personen senare byter tillbaka får den inte tillbaka sitt ursprungliga nummer, utan tilldelas ytterligare ett. På så sätt kan en person radera ut ett grovt kriminellt förflutet.
Den politiska konflikten har samtidigt varit tydlig. SD och KD har velat riva upp lagen, medan delar av Moderaterna försvarat den men pekat på att det snarare är reglerna för placering i fängelse som behöver ses över. Regeringen har tillsatt en utredning om en moderniserad fängelselag, där placering och säkerhet är centrala frågor.
LÄS ÄVEN: Nya könsbyteslagen kan gynna kriminella och terrorister
