Armeniska apostoliska kyrkan arrangerar en manifestation mot blockaden av den kristna enklaven Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan. Man anser att regimen i Baku borde bojkottas på samma sätt som den ryska och anklagar svenska medier för att tiga om den etniska rensning man anser pågår i regionen.

Nagorno-Karabach ser sig som självständigt, något som dock inte erkänns av omvärlden. Den azerbajdzjanska regimen i Baku har sedan åtta månader stängt av den enda passagen in i den i övrigt otillgängliga bergsenklaven, vilket innebär att det är stopp för införsel av livsmedel, mediciner, el, gas, drivmedel och andra förnödenheter.

Armeniska apostoliska kyrkan anordnar på lördagen en protestmanifestation där man jämför situationen för den i huvudsak av armenier befolkade regionen Nagorno-Karabach/Artsach med Rysslands försök att annektera Ukraina och därför anser att samma typ av åtgärder som mot Ryssland bör vidtas av Sverige och EU mot den azerbajdzjanska regimen.

Man anser också att medierna i Sverige tiger om situationen på ett sätt som står i bjärt kontrast till bevakningen av Ukraina.

– Det är tyst i svensk media om att det pågår en systematisk etnisk rensning av armenier idag,” säger samfundets representanter Isa-Lei Arminé Moberg och Natali Ani Arzoumalian.

Att regionen har isolerats bekräftas av Internationella Röda korset som uppger att inte heller de släpps in med några hjälpsändningar till de cirka 120 000 invånarna. Regimen i Baku förnekar däremot att man skulle ha stängt passagen, den så kallade Lachinkorridoren. Man hävdar i stället att det är aktivister som försökt spärra av vägen in.

Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen, Luis Moreno Ocampo, har nyligen varnat för att befolkningen i Nagorno-Karabach är på gränsen att utsättas för ett folkmord. Den i huvudsak etniskt relaterade konflikten bekymrar många men inget land vill samtidigt erkänna regionen som självständig stat.

Konflikten har pågått sedan Sovjetunionens sammanbrott. Nagorno-Karabach fungerade tidigare som en autonom region i den azerbajdzjanska sovjetiska republiken. Armenierna hade hoppats på att helt kunna frigöra sig från Azerbajdzjan under namnet Artsach, men så har det inte blivit och något internationellt stöd för detta har man inte fått.

I Sverige finns ett antal tusen personer tillhörande regionens diaspora varav många är medlemmar i Armeniska apostoliska kyrkan. Och på lördag arrangerar man en demonstration på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm. L-riksdagsledamoten Fredrik Malm ska enligt uppgift hålla ett tal i samband med manifestationen.

I ett brev till den kristna tidningen Dagen skriver samfundets representanter att demonstrationen ska ses som “ett rop på hjälp att stoppa ett folkmord på våra kristna armeniska systrar och bröder i Artsakh”. Man hoppas att aktionen ska leda till att Sverige och EU börjar utöva påtryckningar mot regimen i Baku som man håller ansvarig för det som pågår i regionen.

Även grannlandet Armenien gör anspråk på att området ska tillhöra dem. Detta med hänvisning till att det främst befolkas av armenier. Innan det kom under rysk kontroll på 1800-talet och därefter Sovjetisk kontroll bollades det som krigsbyte i krig mellan turkar och perser.

Nagorno-Karabach erövrades av Azerbajdzjan så sent som 2020. I motsats till Rysslands annektering av Krim eller de områden i Ukraina Ryssland nu vill lägga under sig har omvärlden i stort accepterat den azerbajdzjanska erövringen. Detta med reservationen att Lachinkorridoren, som bevakats av fredsbevarande ryska trupper, skulle vara fortsatt öppen för transporter.

Men nu uppges passagen alltså vara stängd. De senaste åren har flera krigsliknande incidenter med hundratals döda rapporterats från regionen.