Sedan systemkollapsen i asylmottagandet i spåren av 2015 års asylkaos har Sverige haft skärpta gränskontroller på det platser i landet där flest migranter försöker ta sig in. Vartefter har tyngdpunkten i argumentationen för att behålla kontrollerna flyttats från att få kontroll över volymerna till att skydda landet mot den muslimska terrorismen. Men samtidigt som den s-ledda regeringen beslutat behålla gränskontrollerna röstar samtliga S-ledamöter i EU för att de ska avskaffas. Även andra EU-parlamentariker går emot sina respektive partilinjer.

Samtidigt som den svenska regeringen i början av maj åter beslutade förlänga de skärpta gränskontrollerna presenterades ett betänkande i EU för en så kallad icke bindande resolution om att dessa gränskontroller måste bort då de anses kunna äventyra den fria rörligheten och i förlängningen hela Schengensamarbetet.

I texten heter det att ”EU-länders missbruk av tillfälliga inre gränskontroller måste stoppas”. Och det som åsyftas är de kontinuerliga förlängningar av sådana beslut som bland annat Sverige beslutat om. Samtliga socialdemokratiska ledamöter röstade ja till resolutionen som antogs med bred majoritet i EU-parlamentet. Man går därmed på kollisionskurs med sina egna partikamrater i regeringen.

Inre motsättningar också i andra partier
Samtliga ledamöter för den borgerliga Allianspartierna utom en ställde sig också bakom resolutionen. Liberalerna har även i Sverige argumenterat för ett avskaffande av kontrollerna och därför uppstår ingen konflikt inom partiet på grund av att partiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic röstat ja.

Detsamma gäller Centerpartiet som hårt kritiserat regeringen för gränskontrollerna. Partiet var det enda som från början sade nej till att införa skärpta gränskontroller 2015. Fredrick Federlay lär därför på hemmaplan slippa försvara sitt knapptryckande i EU i frågan.

För Moderaterna kan det däremot vara ett problem eftersom man redan innan regeringen införde skärpta kontroller krävde att så skulle ske. Att Christofer Fjellner och Gunnar Hökmark röstade ja till resolutionen kan anses gå emot partilinjen. Anna Corazza Bildt valde att avstår från att rösta.

Även Kristdemokraterna tillhör de partier som 2015 aktivt tryckte på för införandet av skärpta gränskontroller. Ändå röstade partiets ledamot i EU-parlamentet, Lars Adaktusson, ja till resolutionen om att göra det näst intill omöjligt att skydda en medlemsstats gränser på detta sätt.

Miljöpartiets EU-parlamentsledamöter röstade också för resolutionen. Trots att partiet i Sverige ställt sig bakom gränskontrollerna lär Max Andersson, Jakop Dalunde, Linneá Engström och Bodil Valero slippa bannor. Dåvarande MP-språkröret Åsa Romson lät genom att gråta en skvätt under presskonferensen om åtstramningarna förstå att man egentligen inte ville ha gränskontroller men att få sitta med i regeringen ansågs viktigare.

SD och V röstade nej
Av riksdagspartierna var det endast Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets EU-parlamentsledamöter som röstade nej till resolutionen. Medan SD:s Kristina Winberg och Peter Lundgren kan känna sig trygga med att ha sitt parti i ryggen råder det frågetecken kring varför V:s Malin Björk valde att rösta nej.

Dels har hennes parti kommunicerat en kritisk inställning till gränskontrollerna, dels är Björk själv asylaktivist som bland annat stoppat ett flygplan från att starta på grund av att ombord fanns migranter som skulle utvisas från Sverige.

Samma frågor kan ställas till det i Sverige utomparlamentariska partiet Feministiskt Initiativs ledamot i EU-parlamentet Soraya Post som även hon ryckte på Nej-knappen.

Kan bli svårare införa gränskontroller i framtiden
Efter flera år av skärpta gränskontroller i Sverige och ett antal andra EU-länder har dessa börjat att betraktas som mer eller mindre permanenta och nödvändiga att behålla under lång tid framöver. Även om den nu antagna resolutionen inte är bindande innebär den ändå ett steg i motsatt riktning, inte bara för att avskaffa de gränskontroller som idag finns på plats utan också för att i framtiden göra det betydligt svårare att få tillstånd från Bryssel för nya sådana.