Svenska flyttlassen går från Malmö – till välmående villakommuner

Om skåningar får välja är det inte i mångkulturella, brottstyngda och ekonomiskt konkursmässiga Malmö man vill bo, där man i det som med den omdiskuterade termen “folkutbyte” nu i snabb takt håller på att bli en allt mindre etnisk minoritet. I stället är det de omgivande välmående villakommunerna som lockar och dit flyttlassen går för den som har råd.

I ett långt reportage beskriver Sydsvenskan det som med ett annat kontroversiellt begrepp brukar kallas för “white flight”, det vill säga det fenomen i västvärlden där den etniska ursprungsbefolkningen flyttar ut i takt med att de utomvästliga invandrarna flyttar in. På storstadsnivå är den utvecklingen kanske allra tydligast i Malmö.

Svenskar flyr Malmö

Skånes största stad har under det mångåriga socialdemokratiska styret utmärkt sig som en där den vänsterliberala multikulturalistiska sociala ingenjörskonsten haft friast händer att omdana samhället. Facit har inte riktigt blivit så som förespeglats.

LÄS ÄVEN: Malmös förlust en halv miljard – SD: ”Kan härleda det till massinvandringen”

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Tidigare åklagaren: Domstolarna är rädda för “Näthatsgranskaren”

Malmö är idag en stad djupt tyngd av grov gängkriminalitet, hög arbetslöshet och omfattande sociala problem där kostnaderna för socialbidrag skenar. Stadens ekonomi är sedan länge långt förbi konkursen rand och att staden inte dukat under beror endast på att man varje år får miljardbelopp från staten i vad som en smula missvisande kallas kommunalt utjämningsbidrag.

I samma takt som staden krymper i offentlig ekonomi växer den i invånarantal. Orsaken till denna motsägelse är att det som flyttar in till helt övervägande del är migranter från tredje världen. “Överskotten i Malmö och Lund skapas enbart tack vare inflyttning från andra länder” konstaterar Sydsvenskan.

Flyttlassen går till små välmående kommuner

För skåningar går flyttlassen tvärtom i allt snabbare takt ut från staden till välmående villakommuner som Staffanstorp och Höör. De här ännu tämligen traditionellt svenska kommunerna lockar också svenskar från andra delar av landet, en del av dem skåningar som tidigare sökt sig till bland annat Stockholm men nu återvänder hem.

LÄS ÄVEN: Malmö allt mindre svenskt – mer än halva befolkningen invandrare

I Staffanstorp finns sedan några decennier tillbaka området Jakriborg, med arkitektur i gammal traditionell europeisk stil och något av en protest mot den vänsterorienterat progressiva modernismen. Här omvandlas nu i takt med efterfrågan också alltmer av gammal industrimark till villaområden med tusentals bostäder.

Tryggheten för barnen viktigast

Sydsvenskan har intervjuat svenska familjer i en trend som man kallar “en ny guldålder” för de här kommunerna.Tryggheten är viktig för Max och Lovisa, båda skåningar men som träffades i Stockholm. När sonen nu ska börja skolan vill man inte utsätta honom för det experiment som pågår på många håll där högrepsterande och skötsamma svenska elever ska blandas med lågpresterande och misskötsamma invandrade elever medelst bussning.

I Staffanstorp får man nära till släktingar som stannat kvar i Skåne och dessutom möjlighet att bygga sitt drömhus:

– Det viktigaste var att ha nära till familjen. Nu kunde vi vara med och rita huset. Att forma sitt eget hus var värt mycket, förklarar Lovisa.

Hon tror inte att hon och maken är ensamma om att resonera på samma sätt när de väljer hur det vill bo och hur deras framtid ska gestalta sig. Och siffrorna på hu många svenskar som gör likadant talar för att hon har rätt.

Lockar svenskar från hela landet

Områdena blir i vissa fall något av det som brukar kallas sovstäder. Lovisa arbetar i Malmö och maken Max varannan vecka i Stockholm. Men det är inte platser som man vill bo på och i synnerhet inte sådana där man vill se sina barn växa upp.

Staffanstorp lockar inte bara återvändande skåningar från diasporan. Hit söker sig idag också många stockholmare och göteborgare som vill bort från vad deras hemstäder förvandlats till och som uppskattar en mer välmående och trygg miljö.

En färsk rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) bekräftar trenden, inte bara för Skåne utan även Halland där det finns små kommuner där man fortfarande kan bo och leva mer traditionellt svenskt. Helt nytt är inte fenomenet, trenden har synts i ett par decennier och ser inte ut att avta, tvärtom.

Tidningen har analyserat SCB:s flyttstatistik för att utröna var det är svenskar som har möjlighet att välja vill bo. Svaret är entydigt: det är i en välmående villakommun, inte en mångkulturell smältdegel i stads- eller förortsmiljö.

Ekonomisk högvinst för kommunerna

Det är en högvinst också för dessa kommuner där man tidigare oroat sig för sin ekonomiska överlevnad på grund av utflyttning. De som nu flyttar in är arbetande svenskar, ofta med bra utbildning och lön som genererar skatteintäkter.

Kommuner som Staffanstorp profilerar också idag sitt bostadsbyggande för att locka till sig den sortens inflyttande. Detta efter decennier av dåliga erfarenheter av att ta emot migranter och försöka hålla liv i kommunen på det sättet.

Varnar för ökad segregation

På Region Skånes utvecklingsnämnd vill ordförande Anna Jähnke (M) gärna framhålla andra och mindre politiskt känsliga faktorer bakom utvecklingen än att allt fler svenskar vill bort från massinvandring och mångkultur. Men enligt Sydsvenskan talar SCB:s siffror sitt tydliga språk; in till Malmö är det bara invandrare som söker sig, svenskarna flyttar i motsatt riktning.

När Jähnke får de siffrorna presenterade för sig av tidningen, erkänner hon att det är så det ser ut och att det är en bekymmersam utveckling för Malmö som redan idag brottas med allvarligare ekonomiska, sociala, kriminologiska och kulturella problem än vad man mäktar med att hantera:

– Man måste vara ärlig och säga att om vi inte gör något så kommer det att bli problem framöver. Då är risken att våra större städer i Skåne blir allt mer segregerade, konstaterar hon.

“Jäkligt less” på Malmö

Flera av de områden i småkommunerna som svenskarna nu tar sin tillflykt till var tidigare sommarstugeområden för storstadsborna som man åkte till från staden på semestrar och helger. Idag är det områden för permanentboende och staden besöker man bara när man måste.

Tidningen har pratat med ett annat par som valt den välmående lilla villakommunen framför storstaden, den här gången i Stenskogen i Höör.

Här bor sedan ett år tillbaka Elina Linderberth och hennes man Jakob tillsammans med sexårige sonen Allan i trygg och naturskön miljö.

– Man var jäkligt less på Pildammsparken, anger hon som skäl till flytten.

Upplever inflyttningsboom

Höör upplever nu en veritabel inflyttningsboom av svenskar i samma situation som Elina och Jakob. Det är många akademiker som flyttar in till vad Sydsvenskan kallar “må-bra-kommunen” med skog och sjöar i stället för betong och mångkultur.

Elina är något av en vänsterorienterad gröna vågare som klippt hår under namnet “Grönskasfrisören” och nu håller kurser i odling och nu klipper sina kunder i källaren där hon samtidigt eldar rökelse. I de kretsarna och på intilliggande Holma folkhögskola säger man inte gärna att det är massinvandring och mångkultur man flytt undan om någon frågar.

I stället framhåller Elina gärna lilla Höör som en globalistisk mångkulturell minimetropol när hon berättar för tidningen att här bor likasinnade som flyttat från storstäder med liknande eller värre utveckling än de svenska i andra länder, exempelvis London.

Från mördare till mördarsniglar

I Malmö mördas det numera på löpande band när de kriminella invandrargängen gör upp med vapen i hand. Men mördare finns även i Höör berättar Elina – i form av så kallade mördarsniglar. Det är hennes och makens största problem just nu.

Den här trenden bland svenskar ser ut att hålla i sig och öka i popularitet. Anna Jähnke på Region Skånes utvecklingsnämnd tycker att småkommunerna är lite osolidariska i hur man lockar till sig svenskar från hela landet. Hon är glad att kommunerna inte lyckats fullt ut i sina PR-kampanjer att locka till sig nya invånare.

Den här utvecklingen leder till ökad belastning på sjukvården och kollektivtrafiken i Skåne, säger hon. Andra har snarare pekat på massinvandringen från tredje världen som den stora boven i det dramat.

– Om alla skulle uppfylla sina visioner blir vi väldigt många i Skåne. Det hade varit en riktig utmaning om deras prognoser hade slagit rätt, varnar hon.

“Tar inte sitt ansvar”

Anna Jähnke får medhåll av Anna Råman som är analyschef på enheten för regional utveckling där man noga följer svenskarnas flyttströmmar. Hon tycker inte att småkommunerna “tar sitt ansvar” när de så ensidigt lockar till sig välbeställda svenskar i motsats till resurssvaga migranter.

Råman tycker att de här kommunerna exkluderar “den befolkningsgrupp som växer mest i Sverige” när man med sina detaljplanerna styr vilka inflyttare som känner sig välkomna.

– Ofta bygger man för de lite bättre bemedlade hushållen, för att man vill locka till sig en befolkning med god skattekraft. Man är inte lika intresserad av att förse den befolkningsgrupp som växer mest, de hyfsat nyanlända, med bostäder, klagar hon.

Vill bo med “likasinnade”

Och bland de boende vidgår man lite motvilligt att bo “bland likasinnade” är en stor del av dragningskraften till varför man sökt sig till de här områdena:

– Det blir någon sorts flockbeteende. Det är samma typ av människor som flyttar in med barn i samma ålder. Folk söker tryggheten bland likasinnade, förklarar Lovisas man Max.

Han menar att pandemin fick många svenskar att göra slag i saken, att slutgiltigt tröttna på stan och alla dess problem och flytta ut på landet, skaffa hus och kunna släppa ut barnen i en trädgård. En bidragande orsak till att fler kunnat göra det tror Max är att pandemin öppnade upp för att flera kunde arbeta på distans hemifrån.

Nostalgisk jakt på det gamla Sverige

Men Max erkänner också att det handlar om svensk nostalgi om att söka sig till ett traditionellt Sverige som genom politiska beslut lång ovanför medborgarnas huvuden håller på att försvinna, “att kunna ge sina barn lugnet och tryggheten de själva kände under uppväxten på mindre orter” som Sydsvenskan formulerar det.

LÄS ÄVEN: Majoritet av Malmöbarn är invandrare – forskare vill se arabiska skolor

I storstaden fanns ett större utbud av matställen, fyller Lovisa i. När man får barn prioriterar man annorlunda och barnens behov av en trygg uppväxtmiljö hamnar främst.

– Det viktigaste för småbarn är inte att det finns en superbra restaurang runt hörnet, förklarar hon.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: Fullt förståeligt att svenskar flyr