Skörd_av_vallfoder_traktor_jordbruk

Foto: Pelle_Fredriksson.

InrikesUtrikes

Sverige ännu större nettoförlorare på EU-avgiften när jordbruksstödet bantas

Publicerad 6/4/2018
Annons

Efter Brexit riskerar Sverige en chockhöjning av EU-avgiften på runt 35 procent eller cirka 15 miljarder kronor, något som Samhällsnytt tidigare har rapportera om. Nu kommer uppgifter om att Sverige kan bli en ännu större förlorare på det budgetförslag som diskuteras i spåren av att Storbritannien lämnar unionen.

Sverige är sedan länge en av EU:s stora nettobetalare – Vi får tillbaka betydligt mindre än vi betalar in till systemet, i snitt handlar det om ungefär en krona tillbaka på tre inbetalda skattekronor. Den här differensen kan nu komma att öka ytterligare genom att EU-kommissionen vill banta ned jordbruksstödet som är en av unionens stora budgetposter.

Jordbruksstödets vara eller inte vara har länge diskuterats men oavsett allmän inställning till detta stöd löper Sverige med den bantning av systemet som nu föreslås risk att bli en relativt andra EU-länder stor förlorare och en ännu större nettobetalare än hittills.

EU-kommissionen föreslår att jordbruksstödet för åren 2021-2027 ska minskas med fem procent. Den rödgröna regeringen och flera andra riksdagspartier har länge krävt att jordbruksstödet ska minskas, men när kommissionen nu lägger ett förslag i den riktningen resulterar det i en ekonomisk förlust för Sverige. Detta eftersom det inte sker genom en bantning av budgeten med åtföljande sänkning av medlemsländernas EU-avgift.

För Sverige blir bantningen av jordbruksstödet inom ramen för det övergripande budgetförslaget en ”lose lose situation” – avsevärt högre EU-avgift och samtidigt mindre pengar tillbaka till det svenska jordbruket.

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, vars representant i Bryssel Europaportalen har talat med, handlar det om en minskning av jordbruksstödet till Sverige på cirka 10-15 procent. Sverige blir relativt sett en av de stora förlorarna på den föreslagna bantningen därför att de största nedskärningarna görs på landsbygdsprogrammet där Sverige är ett av de stora mottagarländerna av stödpengar.

Ett nytt lägre tak för det så kallade gårdsstödet föreslås också, vilket även det kan slå mot det svenska jordbruket då idag ett par tusen svenska gårdar får mer pengar än den lägsta föreslagna taknivån och drygt 500 gårdar över den högsta.

Det handlar om gårdar som är centrala i Sveriges livsmedelsproduktion och som dessutom är jobbskapande på landsbygden. Om de tvingas lägga ned försvinner arbetstillfällen på platser där redan idag få sådana finns och Sverige blir mindre självförsörjande och mer beroende av import

I Frankrike, som är ett av de största mottagarländerna för jordbruksstöd, protesteras det högljutt mot de föreslagna nedskärningarna och landet har gått samman med Finland, Grekland, Spanien och Portugal i ett gemensamt försök att stoppa förslaget.

Det ur budgetekonomisk synpunkt mest gynnsamma för Sverige och det svenska jordbruket vore att lämna EU. Detta var sant redan tidigare men blir än mer så om EU-kommissionens förslag går igenom och de svenska skattebetalarna tvingas betala ytterligare 15 miljarder kronor till Bryssel samtidigt som vi får tillbaka ännu mindre än tidigare. Det kan däremot finnas andra fördelar med att vara kvar i unionen.

Mats Dagerlind
Annons
Senaste nytt
Populärt just nu
925”Ryssland redo för krig med Nato”
Annons