Efter flera turer kring den så kallade gymnasielagen, vilken utgör en amnesti för omkring 9 000 manliga afghaner utan asylskäl, kunde den till slut klubbas då Annie Lööf och Centerpartiet anslöt sig till S, MP och V. Efter att ett drygt år passerat sågas den nu av ytterligare en instans – Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Lööf motiverade beslutet att rösta med vänstern ”på grund av att de medmänskliga konsekvenserna om vi skulle stoppa lagförslaget skulle bli alldeles för stora” och att ”medmänsklighet för Sverige framåt”. En av de kraftigaste sågningarna innan lagen klubbades igenom i riksdagen stod lagrådet för, där menade man att ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.

LÄS ÄVEN: Klart: 9 000 afghaner utan asylskäl får stanna

Tusentals av de afghaner som omfattas av lagen har ansökt om förlängning. Samtidigt larmar kommunerna om att situationen blivit ohållbar och man får medhåll av SKL.

– Gång på gång har vi pekat på risker med lagen. Nu upplever vi att våra medlemmar inte mäktar med det här längre, säger Anders Knape, ordförande på SKL.

Enligt SKL har farhågorna man hade med lagen besannats på samtliga punkter – lärare tvingas till ett orimligt stort ansvar med betygssättning och närvarorapportering som kan avgöra frågan om uppehållstillstånd och många elever har inte en tillräckligt bra utbildningsbakgrund och goda kunskaper i svenska för att klara studierna. Dessutom bedömer man att antalet som kommer kunna få arbete som uppfyller villkoren efter avslutade studier är ytterst få.

– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape.

LÄS ÄVEN: Gymnasieamnestin: ”Afghanerna blir hotfulla för att de inte får de betyg de vill ha”

Knape varnar för att parallellsamhället kommer att växa då afghanerna börjar få avslag på ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd, som i dagsläget är ca 2 300, men inte lämnar landet. Nu kräver SKL att regeringen gör en översyn av lagen.

– Den här lagen har kortslutit sig själv. Nu måste man på nationell nivå bestämma sig för hur man vill göra. Antingen får man ge den här gruppen en chans att komma in i det svenska samhället på ett normalt sätt, eller så får man säga att ”ni har fått era avslag och därför ska de genomföras”, säger Anders Knape.