För några dagar sen släppte Länsstyrelsen Stockholm rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden i vilken det påstås att ”afrosvenskar har lägre lön jämfört med den övriga svenska befolkningen med samma utbildningsnivå” och att det ”är nära tio gånger så vanligt att personer ur den övriga befolkningen uppnår chefspositioner än att afrosvenskar gör det”.

Rapporten har tagits fram av tre forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet. En av dessa är Mattias Gardell.

– Undersökningen visar att antisvart rasism och diskriminering strukturerar villkoren på svensk arbetsmarknad. Forskningen behöver nu undersöka hur och varför det ser ut som det gör. Vilka åtgärder som ska till för att förverkliga visionen om lika villkor i arbetslivet är en politisk fråga. Men mot bakgrund av studiens resultat finns det anledning att se över diskrimineringslagen, säger Mattias Gardell, vetenskaplig ledare vid Cemfor.

Länsstyrelsen har tillsammans med andra aktörer i länet sedan 2014 drivit initiativet Vidga Normen som syftar till att ”öka medvetenheten om de processer som möjliggör strukturell diskriminering utifrån hudfärg”.

På länsstyrelsen i Stockholm är det processledare Kitimbwa Sabuni som ställer upp då SVT okritiskt återger rapporten och berättar hur arbetsgivare kan ”vidga normen”. Här heter det bland annat att hudfärg visst spelar roll.

SVT:s rapporterande har uppmärksammats på sociala medier där många upprörs över aktivismen public service ägnar sig åt och bristen på journalistik. I många fall tar man också upp det faktum att alla från och med nästa år blir tvungna att betala för public service i och med den nya skatten.