För att minska drivkrafterna för migranter att ta sig till Sverige för att utnyttja den svenska välfärden och samtidigt stärka viljan att integrera sig vill regeringen och Sverigedemokraterna att nyanlända inte omedelbart får tillgång till ersättningar och bidrag.

Sedan 2012 har över 770 000 personer invandrat till Sverige från länder utanför EU/EES. Detta massiva inflöde har tillsammans med en kravlös integrationspolitik och inga incitament till att integrera sig skapat ett delat Sverige. Det skriver partiledarna Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) i en gemensam debattartikel.

LÄS ÄVEN: Somalisk fembarnsfamilj CASHA IN bidrag i Sverige – bor i hemlandet

Man konstaterar att Sverige har betydande problem med utbrett bidragsberoende och arbetslöshet bland utrikesfödda, särskilt bland utrikesfödda kvinnor, och av de hushåll som var långvariga mottagare av försörjningsstöd under 2022 utgjordes 57 procent av hushåll med utrikesfödda.

Bland gifta par och sammanboende gick 90 procent av det långvariga biståndet förra året till utrikesfödda.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Därför stärker regeringen och Sverigedemokraterna nu genom en rad reformer drivkrafterna för nyanlända och icke-medborgare att gå från bidrag till jobb, liksom kraven att lära sig svenska. Förväntningarna på de som kommit hit att bidra till och bli en del av det gemensamma måste helt enkelt bli betydligt högre och tydligare.

Nu vill man se till att dels minska drivkrafterna att invandra till Sverige enbart i syfte att nyttja välfärden, dels stärka viljan att integreras.

Tre punkter

Detta vill man åstadkomma genom en bidragsreform i tre delar.

Aktivitetskrav – ingen som kan arbeta ska kunna leva passivt på bidrag

Bidragstak – det ska inte gå att stapla bidrag på varandra så jobb inte lönar sig

Kvalificering till välfärden – steg för steg integreras och arbeta

Nu tillsätter man en utredning som ska titta på hur denna kvalificering ska utformas.

Exakt hur kraven ska utformas ska utredningen titta på, men inriktningen är glasklar: den som vill bli en del av Sverige kommer förväntas vara med och bidra till det gemensamma och endast i takt med det få nyttja systemets privilegier.

Det kommer att på ett genomgripande sätt stärka drivkrafterna att integreras för de över 400 000 vuxna icke-europeiska medborgare som i dag bor i Sverige. Med kvalificering till välfärden lägger vi nu ytterligare en viktig byggsten i formandet av ett Sverige där utanförskap och passivitet bryts.

LÄS ÄVEN: Bidrag arbetsgivares största konkurrent