I Sverige uppehåller sig många som fått avslag på sina asylansökningar eller dömts till utvisning efter att ha begått brott. Dessa ska i framtiden oftare och längre tid kunna sättas i förvar och inte som nu tillåtas ströva fritt omkring i det öppna samhället. Det föreslår regeringen på initiativ av Sverigedemokraterna.

På en pressträff på torsdagen meddelade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling att man vill placera fler utlänningar med utvisningsbeslut och utvisningsbeslut i förvar. Det ska också kunna ske under längre tidsrymd än idag.

Förslag en ingår i vad TIdöpartierna kallar “en bred översyn” av regelverket för att hantera det ökande antal personer som fortsatt uppehåller sig i landet trots att de inte längre har rätt till detta, antingen därför att de saknar asylskäl och därför har fått avslag på sina asylansökningar eller därför att de begått grova brott i Sverige och dömts till utvisning.

Stort antal utvisningar kan inte verkställas

Den primära målsättningen är att verkställa fler av- och utvisningar men det har visat sig i många fall vara beslut som är svåra att verkställa när de som är föremål för dem inte samarbetar eller deras ursprungsländer sätter sig på tvären och vägra ta tillbaka sina medborgare från diasporan.

Sekundärt behöver därför rutinerna för hur man gör med de personer som det omedelbart inte går att utvisa så länge de befinner sig kvar på svensk mark.

För ändamålet finns så kallade förvarsplatser i Migrationsverkets regi där sådana personer hålls avskilda från det öppna svenska samhället. Men de är få till antalet och inte dimensionerade för den situation Sverige hamnat i efter flera decennier av expansiv migrationspolitik.

Hård prioritering om få förvarsplatser

Följden har blivit att det måste prioriteras hårt vilka som ska förvarstas och vilka som får fortsätta ströva fritt omkring i samhället bortom myndigheternas kontroll. Förvarsplatserna fylls primärt med personer som antingen är dömda för så grova brott att de anses utgöra särskilt stor risk att ha i frihet också sådana man bedömer vara särskilt benägna att gå under jorden som illegala.

På initiativ från Sverigedemokraterna som länge drivit frågan, aviserar regeringen nu att fler personer som väntar på utvisning ska kunna tas i förvar och få sitta där längre. Den nya föreslagna gränsen är upp till ett och ett halvt år.

Innan några konkreta förändringar av förvarsreglerna genomförs ska förslagen dock utredas. Utredaren, kammarrättslagman Johan Lundmark, har fått direktiv att fokusera på övervakning och säkerhet ur den breda allmänhetens perspektiv, inte på hur den förvarstagne upplever de åtgärder han eller hon blir föremål för..

– Vi behöver få ordning på återvändandeverksamheten, fastslog migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på torsdagens pressträff där förslagen presenterades.

Åtgärder som Migrationsverket efterfrågat

Enligt ministern är det inte endast regeringspartiernas och SD:s politiska åsikter som återspeglas i förslagen utan utökade befogenheter som man på Migrationsverket själva har efterfrågat.

Utöver möjlighet att förvarsta fler och under längre tid har myndigheten också efterfrågats utökade möjligheter att kroppsvisitera förvarstagna och visitera deras rum på förvaren. Man vill också har större rätt att kontrollera besökare till de förvarstagna och att ledsaga förvarstagna personer med väktare när de transporteras.

Ska först utredas i ett och ett halvt år

Några snabba åtgärder är det emellertid inte fråga om. Utredaren får på sig såväl resten av innevarande år som hela nästa år och även de två första månaderna av 2025 innan han behöver inkomma med sitt slutbetänkande. Om det avviker från vad Tidöpartierna och Migrationsverket vill se, kan processen dra ut ytterligare på tiden.

Ett problem är att det finns alldeles för få förvarsplatser för att tillgodose redan behovet enligt dagens regelverk. Att bygga ikapp tar tid och än mer så om reglerna för förvarstagning ändras på det sätt som regeringen och SD vill.

Frågan om i vilken utsträckning förvarstagna på grund av platsbrist ska kunna placeras på häkten och fängelser är en av de frågor som utredaren ska ta ställning till. En annan är om det behöver byggas fler förvarsplatser med hög säkerhet som en följd av att allt fler som ska utvisas är grovt kriminella med ett stort våldskapital.

Fotboja för de som inte får plats på förvaren

Dessutom ska utredaren ta ställning till vilka föremål de som ändå inte får plats på förvaren ska bli föremål för, exempelvis obligatorisk fotboja och utökad anmälningsplikt hos polis och myndigheter.

Pressträffen med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling kan ses i sin helhet nedan.