Ystads tingsrätt slutar skicka allmänna handlingar elektroniskt till allmänhet som begär ut sådana. Det har domstolens ställföreträdande lagman Fredrik Bohlin beslutat. Anledningen är att domar och andra domstolshandlingar sprids på nätet.
– Vi vill inte medverka mer än vi måste till det, säger Fredrik Bohlin till Samnytt.
Det är ett kontroversiellt beslut som allt fler domstolar fattar: Att vägra skicka allmänna handlingar, som domar eller förundersökningsprotokoll, via e-post. Anledningen är delvis politiskt. De utlämnade handlingarna sprids ofta vidare på internet, så att allmänheten exempelvis kan ta del av vilka som är misstänkta eller dömda för grova brott, samt diskutera olika rättsfall.
– Vi vill inte medverka mer än vi måste till det, och därför går vi tillbaka och erbjuder precis den service som vi är skyldiga till enligt lag, förklarar Fredrik Bohlin på Ystads tingsrätt för Samnytt.
Fredrik Bohlin är ställföreträdande lagman för tingsrätten. Han är därmed chef för den. Ystads tingsrätt, liksom varje domstol i Sverige, fungerar som en egen myndighet.
Och det domstolschefen syftar på när han pratar om den service domstolen är skyldig till enligt lag är att endast skicka papperskopior på domstolshandlingar via ordinarie post. Något som tar tid, och som beställaren ofta måste betala stora summor pengar för. Ett förundersökningsprotokoll kan kosta tusentals kronor i pappersformat, medan det oftast är kostnadfritt som PDF-fil.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Funcke: Inte domstolens ensak
Att en domstol på detta sätt försvårar för allmänheten att ta del av allmänna handlingar kritiseras av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han menar att en myndighet inte ska lägga sig i om allmänna handlingar sprids på internet eller inte.
– Är det inte sekretess i en handling, så ska de lämna ut den i sin helhet. Finns det sekretessbelagda uppgifter, så ska de maska dem innan de lämnar ut den. Det vidare ödet för handlingen har egentligen myndigheten som lämnar ut den ingenting med att göra, säger han till Samnytt.
Funcke påpekar också att myndigheter inte ska hålla på och försvåra för folk i onödan.
– I praktiken så försvårar detta för enskilda att använda sin grundlagsfästa rättighet att ta del av allmänna och offentliga handlingar. Ju lättare det är, desto mer uppfyller offentlighetsprincipen sin grundtanke om rätten till insyn, säger han.
“Vi följer lagen”
Fredrik Bohlin hävdar emellertid att han har stöd i lagen för sitt beslut om att inte längre skicka handlingar elektroniskt.
– Vårt jobb är att följa gällande lagstiftning. Och det är det vi gör. Då är inte vi skyldiga att tillhandahålla handlingar elektroniskt, så då gör vi inte det utan vi följer lagen helt enkelt. Vill man ändra lagstiftningen får man vända sig till lagstiftaren. Det finns vägar för det också.
Men som myndighet har ni ändå en serviceplikt. Och om det enklaste sättet att lämna ut en handling är elektroniskt, så är det väl det som är lämpligt också?
– Vi tycker inte det. Och skälet är det jag sade; att vi inte tycker att vi ska medverka till spridningen av uppgifter eftersom vi har noterat att den här spridningen förekommer allt oftare på ett sätt som inte är försvarbart.
– Det försvårar dessutom vårt eget uppdrag, då det kan göra att människor blir mindre benägna att ställa upp i våra rättegångar, om de vet att uppgifter de har lämnat och annan information om dem själva finns i olika handlingar som vi har tillgång till, till exempel förundersökningsprotokoll som riskerar att spridas för vinden.
Och då är frågan om det är ett agerande som har lagstöd, och det är det som Nils Funcke invänder emot: Är det myndighetens roll att göra den avvägningen eller bedömningen?
– Vi har ingen skyldighet att vara mer generösa än lagen kräver när det gäller att lämna ut allmänna handlingar. Vi följer lagstiftingen, och den ålägger oss att lämna ut handlingar på det här sättet som vi gör numera.
“En ömsesidig nytta”
Nils Funcke håller med Fredrik Bohlin om att det visserligen inte finns någon lag som kräver att domstolar och andra myndigheter skickar handlingar elektroniskt, exempelvis via e-post.
– Det är inget som gör att man kan kräva att få ut handlingar i elektronisk form, men heller inget som hindrar en myndighet från att lämna ut handlingar i elektronisk form, säger han.
Däremot, betonar han, omfattas alla myndigheter av en serviceplikt. De ska enligt lag göra det så lätt som möjligt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar. Inte tvärtom.
– Om man inför olika former av restriktioner så kan man ju helt desarmera offentlighetsprincipen och förvandla den till en högtidlig fras på ett papper. Myndigheter har en långtgående skyldighet att serva allmänheten, inklusive medier. Så begär man ut en handling så ska myndigheten lägga allt annat åt sidan, ta hand om denna förfrågan och expediera den på ett så effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt för den enskilde, säger Nils Funcke.
– Sedan handlar det även om att ett utlämnande av handlingar, som finns i elektronisk form, är lättare för myndigheten att lämna ut i elektronisk form, än att någon ska stå och göra papperskopior av handlingen och sedan lämna ut den. Så det är kostnadsbesparande och höjer effektiviteten även hos myndigheten. Det finns en ömsesidig nytta att lämna ut handlingar i elektronisk form.
