Efter ännu ett val i Bulgarien ser den politiska kartan ut att ritas om på nytt. Den nybildade alliansen Progressiva Bulgarien (PB), ledd av den tidigare presidenten Rumen Radev, går starkt framåt och kan bli den klart dominerande kraften i parlamentet. I svenska medier beskrivs Radev som ”Putins trojanska häst”, med hänvisning till uttalanden från en liberal EU-parlamentariker från Frankrike om hans linje kring det militära stödet till Ukraina.
På måndagsmorgonen ser Rumen Radevs koalition ut att gå mot en stor seger. Med närmare 80 procent av rösterna räknade ligger Progressiva Bulgarien i tydlig ledning med 44,7 procent. Utfallet öppnar samtidigt för att koalitionen kan nå egen majoritet, eftersom flera mindre partier riskerar att hamna under fyraprocentsspärren.
Längre ner i resultatlistan återfinns de traditionellt starka maktpartierna. Det konservativa regeringspartiet GERB och den liberala alliansen PP–DB gör landar båda på enbart omkring 13–14 procent vardera.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Rumen Radev och hans parti Progressiva Bulgarien (PB), som av vissa beskrivs som en mittenvänsterlutande allians med en politik som tilltalar både vänster- och högerväljare, ser ut att ha fått över 50 procent utanför huvudstaden Sofia. I huvudstaden närmar sig stödet 40 procent av rösterna.
Den tidigare presidenten Rumen Radev, som var i ämbetet sedan 2017 och även är general och tidigare stridspilot, har lockat väljare med löften om att bekämpa korruption och bryta den långvariga politiska instabiliteten i landet. Samtidigt ligger de traditionella och mer EU-vänliga partierna långt efter i mätningar.
LÄS ÄVEN: “Fel” kandidat vann – nu görs presidentvalet i Rumänien om
Valet är det åttonde på bara fem år – ett tecken på ett land där regeringar avlöst varandra i snabbt sönderfallande koalitioner. Ofta har dessa bestått av EU-vänliga partier från både center-höger och socialdemokratiska läger, vilket har bidragit till den politiska instabiliteten. Missnöjet med det politiska systemet har samtidigt vuxit sig starkt.
Stämplas ”Putins trojanska häst”
Men hans framgångar väcker oro i Bryssel och på tidningsredaktioner i både Sverige och övriga Europa. Rumen Radev, som tidigare varit Bulgariens president, beskrivs stå för en mer Rysslandsvänlig linje och pekas ut för att påminna om Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán på detta område.
Det motiveras bland annat med att han har motsatt sig militärt stöd till Ukraina, varit kritisk till sanktionerna mot Ryssland och öppnat för både dialog och en möjlig återupptagen energihandel med landet i öst.
Det är i en artikel i Financial Times som svenska medier har lyft fram brett, där den franska liberala EU-parlamentarikern Valérie Hayer uttrycker oro inför det bulgariska valet. Hon beskriver sig som ”mycket oroad” över att det bulgariska folket kan ha valt fram Rumen Radev som landets nästa premiärminister i söndagens val.
– Med tanke på Radevs inställning till Putin och Ryssland finns det en risk för en Kreml-vänlig regering i ett kritiskt läge – han skulle bli Putins trojanska häst i Europa, sa de franska liberalen.
Själv avfärdar Radev försöken att svartmåla honom och beskriver sin hållning som pragmatisk och inriktad på att värna Bulgariens egna intressen före Bryssels. Samtidigt bedöms hans politiska program relativt öppet formulerat, vilket enligt bedömare kan göra det lättare att samarbeta med flera olika partier.
– För mig är det viktigaste målet att bilda en ordinarie och stabil regering som kan lösa folkets problem. Att hålla nya val igen är inte ett alternativ, sa Radev enligt bulgariska medier.
Koalitionen Progressiva Bulgarien leder stort med 44,6 procent av rösterna när närmare en tredjedel av rösterna räknats, enligt nyhetsbyrån Reuters. Koalitionen kan rentav få egen majoritet, eftersom flera partier ser ut att missa 4-procentsspärren.
Valdeltagandet ser ut att bli lågt, runt drygt 40 procent, vilket speglar en fortsatt trötthet bland väljarna efter år av återkommande nyval och politisk osäkerhet.
Gick nyligen med i euron
Den 1 januari i år tog Bulgarien steget in i eurosamarbetet och blev det 21:a landet att införa euro som valuta. Beslutet markerar kulmen på en lång process som pågått sedan landet gick med i EU 2007 och som syftat till att fördjupa den ekonomiska integrationen med övriga Europa.
LÄS ÄVEN: Bulgarien går med i euron – trots folkligt motstånd
Samtidigt har övergången skett i ett politiskt laddat klimat. Införandet av euron har mötts av betydande folkligt motstånd, där oro framför allt handlat om risken för stigande priser, försämrad köpkraft och minskat ekonomiskt självbestämmande. I flera städer har protester genomförts, och i samband med detta har det även förekommit våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.
Missnöjet har varit särskilt tydligt bland grupper som redan pressats av höga levnadskostnader och långvariga ekonomiska skillnader. För många har euroinförandet blivit en symbolfråga i en större debatt om social ojämlikhet, politiskt förtroende och landets ekonomiska riktning inom EU.
