Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, hävdar att Ryssland systematiskt manipulerar ekonomisk statistik för att dölja en djupare kris bakom krigsekonomins fasad. Men den tyske ekonomen tillika Rysslandsexperten Janis Kluge går nu till hårt angrepp mot den svenska analysen. I en intervju med Der Spiegel säger han att uppgifterna antingen bygger på missförstånd – eller är en del av ”informationskriget”.
I en intervju med brittiska affärstidningen Financial Times målade svenske Must-chefen Thomas Nilsson nyligen upp en mörk bild av den ryska ekonomin. Enligt Nilsson har Ryssland inte återhämtat sig trots stigande oljepriser och ökade inkomster från Mellanösternkriget.
Han hävdade att Kreml manipulerar ekonomisk statistik för att ge väst intrycket att sanktionerna och krigskostnaderna inte biter. Sverige ska dessutom, enligt Nilsson, ha egna underrättelseuppgifter som stöder den tyska underrättelsetjänsten BND:s slutsats att Ryssland underrapporterar sitt budgetunderskott med motsvarande omkring 30 miljarder dollar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– De har fortfarande ett systemiskt problem, sade Nilsson till Financial Times och menade att Rysslands tillväxtmodell är ohållbar eftersom ekonomin i huvudsak drivs av produktion för kriget i Ukraina.
Han hävdade också att den verkliga inflationen i Ryssland ligger betydligt högre än den officiella siffran på 5,86 procent – närmare styrräntan på 15 procent. Enligt Nilsson pekar flera indikatorer dessutom mot en framtida bankkris i Ryssland.
Men den tyske ekonomen och Rysslandskännaren Janis Kluge avvisar stora delar av den svenska analysen. I en intervju med tidningen Der Spiegel säger Kluge att rysk ekonomisk statistik fortfarande är användbar och i huvudsak trovärdig – även om Kreml använder vissa bokföringstrick.
– Jag ser inga tecken på att Ryssland systematiskt förfalskar inflationssiffrorna, säger han.
LÄS ÄVEN: Forskaren: Svenska medier och politiker vilseleder med propaganda om Ukraina-kriget
Han menar att Kreml inte ens har något större intresse av att grovt manipulera inflationen eftersom ryssarna själva märker vilka priser de betalar i vardagen. Kluge pekar också på att ryska statsobligationer inte handlas som om inflationen vore i närheten av 15 procent.
– Om inflationen verkligen var så hög som den svenska underrättelsetjänsten påstår skulle räntorna på ryska statsobligationer ligga mycket högre än i dag, säger han.
”Informationskrig”
När den tysken tidningen Der Spiegel frågar varför Must då hävdar motsatsen svarar Janis Kluge att det kan handla om propaganda.
– Antingen är det ett misstag eller så är det en del av informationskriget.
Medger ryska ”bokföringstrick”
Samtidigt avfärdar Kluge inte alla misstankar om kosmetiska åtgärder i den ryska ekonomin. Han konstaterar att många ekonomiska data har sekretessbelagts sedan invasionen av Ukraina och att Moskva sannolikt använder olika redovisningstekniska metoder för att få statsfinanserna att se bättre ut.
LÄS ÄVEN: Kristersson om 1000 miljarder till Ukraina: ”Nyckeln till framtida fred”
Kluge säger att det finns offentliga tecken på att utgifter flyttats mellan budgetår och mellan olika delar av den offentliga sektorn för att minska det federala underskottet på papperet. Han menar dock att detta inte är samma sak som att hela den officiella statistiken skulle vara fabricerad.
”Ingen kollaps – men tydlig stagnation”
Enligt Kluge befinner sig Ryssland snarare i en period av stagnation än i akut ekonomisk kollaps. Han pekar på dystra företagsundersökningar, minskade investeringar och höga räntor som bromsar ekonomin. Framför allt lider Ryssland av arbetskraftsbrist, vilket begränsar tillväxten.
– Den ryska ekonomin står inte inför ett sammanbrott, säger han till Spiegel.
LÄS ÄVEN: Nato-bossen: “Européerna kommer få betala priset för kriget”
Samtidigt medger han att situationen blir alltmer problematisk för Kreml på längre sikt eftersom en ekonomi utan tillväxt får svårare att finansiera både staten och kriget i Ukraina.
Oljeboomen ger Kreml andrum
Kluge framhåller också att Ryssland tillfälligt har gynnats kraftigt av stigande oljepriser efter konflikten mellan Israel, USA och Iran.Priset på den ryska oljeexporten Urals steg enligt honom från omkring 45 dollar per fat i februari till 95 dollar i april.
Det ska ha gett Ryssland omkring tio miljarder dollar mer i oljeintäkter bara under april jämfört med februari. Dessa extra inkomster kan tillfälligt minska budgetunderskottet och skjuta upp behovet av nedskärningar, säger experten – men löser inte de strukturella problemen i ekonomin.
Sanktioner biter – men inte överallt
Kluge pekar ut flera sektorer som befinner sig i svårigheter. Kolindustrin har drabbats hårt av europeiska sanktioner eftersom Europa tidigare var den viktigaste marknaden för rysk kol.
LÄS ÄVEN: Nato-bossen: “Européerna kommer få betala priset för kriget”
Även byggsektorn pressas av höga räntor och fordonsindustrin tappar mark mot kinesiska konkurrenter.
Men han anser samtidigt att västvärlden överdriver bilden av ett Ryssland på väg mot ekonomisk kollaps. Skillnaden mellan den svenska underrättelsebedömningen och Kluges analys illustrerar den växande debatten om hur hårt sanktionerna egentligen slår mot den ryska ekonomin – och hur mycket av informationskriget som nu också förs med ekonomiska siffror.
