EU-toppmöte: Chockhöjning av Sveriges avgift – Ungern utpressas byta politik

På fredagen och under helgen träffas EU-länderans regeringschefer i Bryssel. På toppmötet ska beslut fattas om hur mycket mer av skattebetalarnas pengar som ska slussas ut ur respektivet land och in i EU:s långtidsbudget. Utöver det väntas medel på motsvarande 8 000 miljarder kronor till en coronarelaterad federal ”återhämtningsfond” klubbas.

För svenskt vidkommmande handlar det enligt liggande förslag om en ökning av den årliga EU-avgiften på som lägst 10 miljarder och som värst 18 miljarder kronor. Det lägre beloppet gäller om Sverige får behålla nuvarande rabatt på avgiften och det högre om Sverige fråntas rabatten helt, något som har föreslagits.

LÄS MER: Regeringen: EU-avgiften höjs till 40,9 miljarder kronor nästa år

Stefan Löfven har ända sedan chockhöjningen aviserades för ett drygt år sedan upprepat att den svenska regeringens ambition är att ”avgiften ska hållas nere så mycket som möjligt”, ett mantra som han på fredagen upprepade vid en presskonferens i Bryssel.

Samtidigt har statsministern inte velat ge något besked om hur Sverige kommer att agera om vi ställs inför fullbordat faktum om en höjning av EU-avgiften på föreslagna 10 miljarder eller mer.

LÄS MER: Regeringen mörkar underlag och vill inte ge besked om veto mot höjd EU-avgift

Möjlighet finns att använda vetorätten och fälla budgetförslaget som måste antas med konsensus av samtliga medlemsländer, men de signaler som sänts ut tolkas av bedömare som att Löfven kommer att göra vad han kan för att få en så liten avgiftshöjning som möjligt, men om det inte lyckas kasta in den svenska handduken och acceptera höjningen, oavsett hur stor den blir.

Skilda åsikter om budgetstorlek efter brittiska utträdet

I grunden är stötestenen huruvida EU:s budget ska minska i relation till unionens storlek efter att Storbritannien med sina 67 miljoner invånare och 127 miljarder i EU-avgift valt att lämna eller om resterande länder ska skjuta till medel för att behålla budgeten på samma nivå som innan det brittiska utträdet.

Budgeten har alltid ökat när ett nytt land har anslutit sig till EU och många menar att av logik följer att den på motsvarande sätt bör minska när ett land lämnar unionen. Eftersom inget land tidigare har gått ur EU finns dock utrymme för att frångå det resonemanget, vilket har gjorts av de som vill se ett fortsatt mäktigt och tilltagande federalistiskt EU och oroas över unionens försvagning om inflödet av pengar minskar.

LÄS MER: EU-kommissionen vill chockhöja svenska EU-avgiften

Det som nu ska beslutas om är EU:s budget för åren 2021-2027 och de förslag som ligger på bordet är på cirka 1 100 miljarder euro. Eftersom en majoritet av EU-ländernas regeringar stödjer dessa förslag och endast ett fåtal öppet har motsatt sig dem, tyder det mesta på att det blir ett bud i den storleksordningen som antas.

Möjlighet finns dock för Sverige och andra kritiska länder att säga nej. Men om någon regeringschef har det kuraget är oklart då det sannolikt innebär att beslut om långtidsbudgeten måste skjutas på framtiden och ovisshet uppstår om de ekonomiska ramarna med åtföljande kritik om att skapa oordning och visa bristande ansvar mot den som skapar en sådan situation.

8000 miljarder till ”återhämtningsfond”

Vid sidan om långtidsbudgeten ska även beslut fattas om de ekonomiska ramarna för en federal ”återhämtningsfond” ur vilken pengar ska slussas ut till medlemsländerna för att kompensera för de ekonomiska kriser som följt i spåren av coronapandemin och de restriktioner som införts för att minska smittspridningen.

Fonden ska enligt liggande förslag fyllas upp med motsvarande 8 000 miljarder kronor. Sveriges andel är satt till 175 miljarder kronor. Hur mycket – eller lite – Sverige sedan kan påräkna tillbaka i form av stöd ur fonden är oklart och ligger utanför vår nationella kontroll. Beslut om detta fattas i Bryssel.

LÄS MER: Krisande Sverige ska betala 175 miljarder i stöd till andra coronadrabbade EU-länder

En konfliktfråga är om fondpengarna ska delas ut i bidrag eller som lån. Den svenska regeringen förordar det senare men huruvida man får gehör och genomslag för detta i det beslut som klubbas är oklart.

Oenighet råder också kring fondens storlek. Länder med svag ekonomi i främst södra Europa som tror sig kunna få mer pengar ur fonden än man betalar in är positiva till en stor fond medan länder med bättre statsfinansiell ordning som Sverige som sannolikt blir nettoförlorare vill se en fond med mindre storlek.

Politisk utpressning för fondpengar

Något som förefaller mer klart är däremot att fonden kommer att användas som påtryckningsmedel mot de länder som nationellt bedriver en konservativ politik som ogillas i Bryssel och av unionens vänsterliberalt styrda medlemsstater. Det är framför allt i Ungern och Polen som man vill tvinga fram en annan inrikespolitik.

Sveriges regering är en av flera som trycker på hårt för att stödpengarna i stället för att betalas ut i förhållande till behov av krisstöd ska villkoras med att landet, som det formuleras, ”lever upp till EU:s grundläggande principer”. I klarspråk betyder det bland annat att länder som bedriver en restriktiv migrationspolitik ska tvingas öppna sina gränser för att få pengar ur återhämtningsfonden.

Stefan Löfven var, när han intervjuades i Bryssel på fredagen, orubblig i att fondpengar till Ungern och Polen bara ska betalas ut om de byter politik.

– Det går inte att vika på, slog Löfven fast.

I sammanhanget kan nämnas att den konservativa ungerska Fidesz-regeringen har ett brett folkligt majoritetsstöd medan Löfven leder en unikt liten vänsterorienterad minoritetsregering.

Ungerns premiärminister Victor Orbán har inför toppmötet uppvaktat andra EU-länders regeringschefer i syfte att förmå dem att säga nej till att coronastöd används för att styra medlemsländers inrikespolitik. Han uppges bland annat ha fått med sig Portugals premiärminister António Costa, trots att denne leder en socialistregering.

Beslut först på söndag om ens då

Få bedömare tror att det blir några beslut om långtidsbudget eller återhämtningsfond under fredagen. Om det överhuvudtaget går att nå enighet lär det dröja till söndagen som är satt som sista dag för toppmötet. Det är heller inte ett osannolikt scenario att det inte går att komma överens och att besluten måste skjutas upp och ett nytt toppmöte utlyses till senare i sommar.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Stötta Samnytt
Etablissemanget försöker strypa vår ekonomi. Vill du fortsätta läsa Samnytt?
Bli då prenumerant för endast 19 kronor första månaden!