Under sommaren har nya fall av djurplågeri rapporterats nästan dagligen och många misstänker att detta är ytterligare en konsekvens av det stora inflödet av människor från dysfunktionella kulturer i Nordafrika och Mellanöstern. I ett uppmärksammat inlägg på Facebook skriver fritidspolitikern Naima Bahnam Johansson (SD), med rötter i Mellanöstern själv, om synen på djur i dessa kulturer som även den krockar med den svenska.
Inlägget, som publicerades på torsdagen och uppmärksammas av Katerina Janouch, inleds med att Bahnam Johansson tvekade inför att skriva texten men gjorde så ändå då ämnet gnagde i henne.
Att tortera och skada djur är inte bara är vanligt i Mellanöstern, det ses även som en tuff, spännande och rolig lek som många barn och ungdomar ägnar sig åt. Man är övertygad om att djur inte kan känna smärta och inte har känslor. Den som mot all förmodan protesterar anses löjlig och kan bli mobbad. De som ägnar sig åt detta i Mellanöstern har en fobi för djur i allmänhet precis som vissa är rädda för spindlar och ormar, förklarar Bahnam Johansson och understryker att denna kulturella syn på djur som “orena” är helt oacceptabel i Sverige.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Bahnam Johansson efterlyser utbildning och information till migranter och vill se hårda straff för djurplågeri inklusive eventuell utvisning.
Vidare befarar hon att vanan att plåga djur som utövas av nyanlända tas över av ungdomar som bott i Sverige hela livet och på sikt riskerar den snedvridna synen på djur att sprida sig.
Katerina Janouch varnar för utvecklingen:
Att ge sig på djur är ett beteende vars gränslöshet tyder på empatistörningar och respektlöshet mot levande varelser. Det är också allmänt känt att aggressioner av det här slaget även kan vidareutvecklas till även brutalitet mot människor. Därför måste problematiken tas på största allvar. Även här är det kulturella skillnader som måste beaktas och vägas in, och åtgärdsplaner hur dessa integrationsbrister ska stävjas bör skyndsamt tas fram. Att åter inte kunna diskutera problemet med öppet sinne och utan rädsla för rasistkortet skapar bara större problem på sikt.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.