Regeringen räknade i sin budget med att plastpåseskatten skulle inbringa 2,1 miljarder kronor till statskassan under 2020. I verkligheten blev det endast 174 miljoner, alltså inte ens 10 procent av det förväntade.

Skatten, som ligger på 3 kronor respektive 30 öre per bärkasse beroende på ändamål, infördes på den internationella arbetarrörelsens högtidsdag 1:a maj, 2020. Plastpåsar påstås vara en vanlig källa till mikroplaster i naturen. Tanken var att råda bot på detta men även att dra in en stor summa pengar till statskassan.

Konsumenterna har dock visat sig inte vilja betala överpriser för plastpåsar. Svensk handel uppskattar att försäljningen sjunkit med 75 procent, något som de stora matvarukedjorna bekräftar i stort, skriver Expressen. Skatteverkets flopp avslöjas i den kommande årsredovisningen, där det framkommer att plastpåseskatten drog in 1,9 miljarder mindre än de 2,1 som det budgeterats för.

LÄS ÄVEN: Skatten på plastpåsar döms ut som trippelfiasko

”Skolboksexempel på en dåligt genomförd miljöskatt”

ICA uppger att försäljningen av engångsplastpåsar gått ned med 65 procent sedan skatten infördes till och med december 2020, i jämförelse med samma period året innan. Istället har försäljningen av papperskassar ökat med hela 162 procent.

Konkurrenten Axfood, som bland annat äger Willys och Hemköp, uppskattar att deras försäljning av plastpåsar minskat med cirka 75 procent. De uppger även att den totala försäljningen av bärkassar, oavsett material, minskat. Hos Axfood med nära 40 procent.

Samnytt har tidigare skrivit om den hårt kritiserade skatten. Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, kallade den ”ologisk” och ett ”skolboksexempel på en dåligt genomförd miljöskatt”.