Efter att Samhällsnytt i början av oktober som första tidning uppmärksammade och problematiserade att Sveriges regering avsåg skriva under ett då för de flesta okänt FN-ramverk för främjande av global migration, har frågan tagits upp av andra medier och även flera oppositionspartier i riksdagen. Trots massiv kritik framhärdar den rödgröna expeditionsministären i att man ska skriva på avtalet.

Kritiken handlar bland annat om att avtalet suddar ut gränsen mellan legal och illegal invandring, att många skrivningar är otydliga, att det råder ett motsatsförhållande mellan att avtalet sägs vara icke bindande samtidigt som formuleringar som att de undertecknande länderna “förbinder sig” finns i texten. Dessutom innehåller dokumentet skrivningar om att begränsa mediefriheten för medier som rapporterar kritiskt om liberal invandringspolitik.

LÄS MER: Sverige ska skriva under FN:s migrationsramverk – och öppna gränserna

Expeditionsministären kan sakna befogenhet att skriva på
För svenskt vidkommande tillkommer också att den nuvarande regeringen formellt är avsatt och endast har rätt att agera som en expeditionsministär fram till dess en riktig regering bildats. En sådan övergångsministär skall inte fatta några beslut eller i övrigt agera på sätt som får stor betydelse för den kommande mandatperioden utan endast förvalta regeringsansvaret.

Den svenska regeringen får också kritik för att man inte översatt och tillgängliggjort dokumentet och heller inte internt gjort någon konsekvensanalys av det inför beslutet att skriva på.

LÄS MER: Regeringen vägrar översätta FN:s migrationsavtal: ”handlingen förvaras inte hos Regeringskansliet”

Flertal länder tänker inte skriva under
Ett stort antal länder har redan deklarerat att man inte kommer att skriva på avtalet. Skälen som anges är bland annat att det inkräktar alltför mycket på den nationella suveräniteten beträffande att föra en självständig migrationspolitik.

Utfrågning i utrikesutskottet
Den på tjänstemannanivå högste ansvarige för handläggningen av frågan av Sveriges regering, migrationsminister Heléne Fritzons statssekreterare Lars Westbratt frågades under torsdagen ut i riksdagens utrikesutskott. Närvarade gjorde även kabinettssekreterare Annika Söder. Båda är politiskt tillsatta och har ett förflutet som politiker inom Socialdemokraterna.

Kontroversiell statssekreterare
Samhällsnytt har tidigare uppmärksammat att Westbratt var pådrivande kraft i en av regeringen tillsatt asylgrupp som föreslog att Sverige under en femårsperiod skulle ta emot 400 000 migranter, vara 130 000 så kallade ensamkommande flyktingbarn.

LÄS MER: Migrationspolitisk skuggkardinal tar över utredningen om uppehållstillstånd för illegala

Kräver konsekvensanalys
Efter utfrågningen kom krav från bland annat Moderaterna om att regeringen omedelbart tar fram en konsekvensanalys av vad det innebär för Sverige om vi skriver under FN-avtalet. Från moderat håll kom, via utrikesutskottets ordförande Hans Wallmark, också kritik mot regeringen för att ha gått bakom ryggen på och inte hållit riksdagen informerad under processen med FN-avtalet.

Fler frågetecken har tillkommit än rätats ut
Sverigedemokraterna avvaktade länge hur man skulle ställa sig till avtalet. Nyligen gick man dock ut och deklarerade att man är emot. Efter torsdagens utfrågning i utrikesutskottet sade SD:s migrationspolitiska talesperson Paula Bieler att partiet säger fortsatt nej och att hon personligen är mer kritisk nu än tidigare eftersom ytterligare frågetecken har tillkommit i samband med utfrågningen snarare än att frågetecken rätats ut.

Skriva på först, följa upp vad det innebär sedan
Statssekreterare Westbratt intog en delvis defensiv hållning och medgav att det finns visst fog för kritiken om otydliga skrivningar med utrymme för olika tolkningar i avtalet. Något skäl att ompröva beslutet att skriva på finns dock inte, enligt statssekreteraren. Han sade att regeringen i stället i “så småningom” efter att avtalet skrivits på ska följa upp vad det innebär för Sverige.

Enligt Westbratt är det i sin ordning att agera i denna till synes omvända ordningsföljd. Detta eftersom avtalet inte är bindande, “bara en resolution”, och såvitt statssekreteraren själv bedömer det inga svenska lagar ska behöva ändras med anledning av underskriften. Han avfärdade också SD:s varningar om att avtalet trots sin icke bindande natur kan komma att implementeras i svensk lag, så som tidigare skett med andra FN-resolutioner.

Migrationspolitiska beslut inget för enskilda länder
Westbratt förfäktade också uppfattningen att migrationsfrågor inte är något som enskilda länder eller ens regioner av länder bör besluta om. Eftersom dessa frågor bör beslutas på global nivå är det enligt statssekreteraren viktigt att de nu med det aktuella avtalet “kommer in i FN-sammanhanget”.

Invandringskritiker “osakliga”
Westbratts allmänna uppfattning är att en vrångbild av avtalet har spritts via sociala medier, vilket han tycker “är beklagligt” och beror på att “vi lever i en polariserad värld” där de som är kritiska till en liberal invandringspolitik “inte drar sig från att använda sig av rent felaktiga osakligheter”.

Han sade sig inte se några problem med att avtalet kan komma att begränsa de enskilda ländernas självständighet i migrationspolitiken, eftersom “alla länder ska ta ett ansvar för migrationen”. Det är enligt statssekreteraren därför “olyckligt” att inte alla länder ställer sig bakom FN:s migrationspakt.

“Leder till ökade kunskaper och engagemang”
S-riksdagsledamoten Kenneth G Forslund, som är vice ordförande i utrikesutskottet, medgav att FN-avtalet är, som han formulerade det, “fluffigt”. Men så måste det bli om 180 länder ska skriva under, menade han. Det viktiga är enligt Forslund inte att innehållet i avtalet är konkret och begripligt, utan den process som sker mellan de länder som deltar i arbetet som leder till ökade kunskaper och engagemang kring migrationsfrågan.

Förbinder sig stoppa stöd till invandringskritiska medier
En punkt i avtalet – delmål 17, punkt 33 C – sticker ut eftersom den inte har med migration i sig att göra och därför att den är särskilt kontroversiellt ur ett demokratiskt perspektiv. Där sägs att undertecknande länder ska ”stoppa tilldelning av offentlig finansiering eller materiellt stöd till medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare”.

Flera partier har reagerat på skrivningen. Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell anser att “det låter väldigt märkligt och främmande i en svensk kontext där vi ju värnar mediernas oberoende”.

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Paula Bieler är ännu hårdare i sitt omdöme och kallar skrivningen för ”oerhört allvarlig”.

“Påminner om skrivning i svenska medieutredningen”
Till och med Svenska Journalistförbundet är kritiska till ideologisk FN-styrning av vilka medieaktörer som ska kunna få statligt stöd. Förbundets ordförande Jonas Nordling sade i ett uttalande till Svenska Dagbladet att skrivningen liknar en som fanns med i den svenska medieutredningen men som regeringen efter kritik om att pressfriheten undergrävs i varje fall tills vidare inte gått vidare med.

Statssekreterare Lars Westbratt har ingen förståelse för kritiken mot mediepunkten i avtalet. Han ser den tvärtom som något ”man kan låta sig inspireras av”. Det är viktigt att den finns med “av politiska skäl”, tillägger han.

Westbratt gör en distinktion mellan att påverka medierna, vilket man inte ska göra, och att stoppa medier med ekonomiska styrmedel. Enligt hans bedömning finns punkten med i avtalet som en rekommendation till länderna att “utbilda” sina journalister i hur de ska skriva om migration.

Ska antas i december
FN:s globala migrationsavtal – formellt Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration – ska godkännas på en högnivåkonferens i Marrakech i Marocko den 10 december. Därefter ska den antas i FN:s generalförsamling den 19 december.