Tullen arbetar i motvind. Samtidigt som de kriminella gängens knarksmuggling ökar har nedskärningar gjorts på tullpersonalen. Nu kräver tullcheferna en ändring. Ett av de framträdande kraven är få bära tjänstevapen när man stoppar de allt farligare knarksmugglarna.

Knarket flödar in i landet. Tullen stoppar endast en bråkdel av smuggeltrafiken men det blir varje år ändå beslag som betingar ett värde på miljontals kronor. Att stoppa smugglarna blir allt farligare i gängskjutningarnas Sverige och risken att utsättas för attacker av knarkbossar som vill frita sitt beslagtagna knark ökar också.

Beslagtaget knark förvaras ofta i lokaler utan större säkerhet, något ligorna som blivit av med varorna känner till. De har också börjat aptera sina knarkpaket med spårsändare så att de kan lokalisera dem om de kommer på avvägar, exempelvis beslagtas av tullen.

Kräver tjänstevapen och ökad säkerhet där knarkbeslag förvaras

Tullen har inga resurser att sätta emot en attack som syftar till att ta tillbaka beslagtaget knark. De kriminella gängen beväpnar sig allt tyngre samtidigt som tröskeln för att använda dem har sänkts.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Samma större risk är förknippad med att stoppa knarkkurirerna och beslagta knarket. På Tullverket kräver nu cheferna därför att personalen som arbetar med de här riskuppgifterna ska få bära tjänstevapen och att lokalerna där beslagtaget knark förvaras byggs om och klassas som skyddsobjekt.

Kraven riktas internt till Tullverkets högsta ledning. Där har man inte velat lämna ut det som offentlig handling men Sydsvenskan har lyckats komma över det ändå och rapporterar om innehållet.

Brevet kommer ett år efter att verkets gruppchefer uppvaktade generaltulldirektör Charlotte Svensson med krav på att myndigheten måste rustas och dimensioneras för utmaningarna med dagens gängkriminalitet. Något gehör upplever man inte att man fått från Svensson och därför upprepar man nu kraven.

Rätt att bära tjänstevapen vid kontroller är ett av kraven. Idag finns den rätten bara i starkt begränsad utsträckning, när tullpersonalen utför arbete åt tullkriminalen och genomför husrannsakningar. Men det dagliga vanliga tullarbetet tvingas man utföra helt oskyddad. Det blir en bakvänd situation som undergräver statens våldsmonopol när fler och fler gängkriminella går beväpnade.

I stället för att upprätthålla övertaget mot knarksmugglargängen har tullpersonalen fått instruktioner att backa undan och släppa igenom knarket om man bedömer att en konfrontation kan bli farlig. Det skickar helt fel signaler om vem som är starkast – staten eller gängen – menar de kritiska gruppcheferna på Tullverket.

Inte sällan måste en tullinsats avbrytas därför att ett skyddsombud stoppar arbetet på grund av fara. Knarksmugglarna har då kunnat föra in godset obehindrat i landet och lärt sig hur man ska agera för att kunna åka rakt igenom tullkontrollen även i framtiden.

I riktigt farliga situationer har tullen möjlighet att kalla in polisens insatsstyrka. Men ledningen för den ser inte sådana ärenden som akuta att åka på och i det kritiska brevet nämner gruppcheferna att det tagit upp till sju timmar innan några insatspoliser dykt upp. Under de oskyddade timmarna kan mycket hända.

Generaldirektörens kontor klassat som skyddsobjekt

Tullverkets generaldirektör Charlotte Svensson som inte själv behöver konfronteras med några riskfyllda uppdrag i yttre tjänst vill inte svara på några frågor från media. Det var inte meningen att det kritiska brevet skulle läcka ut till tidningarna överhuvudtaget. Hon har samtidigt fått sitt eget kontor klassat som skyddsobjekt.

Svensson hänvisar journalisterna till Henrik Sjökvist som är enhetschef för kontrollverksamheten i region Syd och de missnöjda gruppcheferna närmaste chef. Han är också fåordig men säger ändå att kritiken kan anses befogad.

– Brevet andas ju en viss frustration från medarbetare över att det går för långsamt i Tullverkets säkerhetsarbete. Det kan jag hålla med om i vissa fall, säger han till Sydsvenskan.

Enligt uppgift pågår dock en intern utredning på Tullverket där beväpningsfrågan är med. Den sägs vara klar någon gång “under hösten”.

Sjökvist säger sig ha insyn i den och är av uppfattningen att någon generell rätt att bära vapen som polisen kan det inte bli fråga om. Varför det inte skulle vara det, kommenterar han så här.

– Det gäller att verkligen analysera i vilka lägen en beväpning är en god väg att gå och i vilka lägen det inte är det.

Sverigedemokraterna tidigt ute

Vice statsminister Ebba Busch (KD) kom i förra veckan med ett utspel i linje med den kritik som gruppcheferna ventilerar i sitt brev.

– Tulltjänstemännen behöver ha lagens fulla kapacitet, inklusive det yttersta våldsmonopolet i ett möte med beslag som har ett stort värde på marknaden, sa hon till nyhetsbyrån TT.

Sverigedemokraterna lämnade genom Richard Jomshof och Kent Ekeroth in en motion till riksdagen med just det kravet redan för tio år sedan. Man såg det komma men fick inget gehör från vare sig Busch parti eller något annat.

Neddragningar i personalstyrkan

En annan sak som de brevskrivande gruppcheferna är starkt kritiska till är det sparbeting som politikerna gjort Tullverket till föremål för. I Region Syd där smuggeltrafiken för knark är den mest frekventa i landet har 40 tullare avpolletterats på kort tid. För inte så längesedan var man 220 stycken, nu bara 180.

– Jag delar den bilden att det är problematiskt att vi tappar folk i vår nyttiga kontrollverksamhet, erkänner Henrik Sjökvist.

Han kan inte lova något men hoppas att det ska se bättre ut igen om ett år. De brevskrivande gruppcheferna är inte lika optimistiska.

Anklagas för att skryta och skönmåla

Man är också kritisk till att generaltulldirektör Charlotte Svensson skönmålar Tullverkets verksamhet och får den att framstå som väl fungerande och effektiv när verkligheten är en helt annan. När hon talar med media – vilket hon inte vill nu – så har det varit för att skryta om den omorganisation som genomförts under hennes ledning och de rekordbeslag av knark hon hävdar att den lett till.

Det anser gruppcheferna är att bedra svenska folket. Beslagen har ökat i absoluta tal men endast därför att inflödet av knark har ökat exponentiellt. Som andel av vad som smugglas in i Sverige har beslagen inte ökat utan snarare minskat. För att dölja detta har Svensson bestämt att ingen statistik som kan avslöja bedrägeriet ska föras.