Att ifrågasätta den demokratiska legitimiteten för val som resulterat i segrar och framgångar för nationsvänliga och värdekonservativa partier och personer har blivit något av en trend på senare tid bland politiska motståndare, journalister och akademiker. Nu hävdar ett amerikanskt universitet att tyska AfD:s framgångar i EU-parlamentsvalet berodde på köpta konton på Facebook. Det rapporterar Europaportalen.

Det är George Washington-universitet som lagt tid på en studie som visar att nationsvänliga Alternativ för Tyskland hade den överlägset största aktiviteten på sociala medier inför EU-valet. Men enligt forskarna bakom studien som fått namnet “Suspicious Election Campaign Activity on Facebook” beror detta inte på ett stort engagemang hos partiets väljare utan på att partiet köpt ett stort antal Facebook-konton.

Det är sedan länge belagt att nationsvänliga och värdekonservativa partier har väsentligt högre aktivitet på Internet jämfört med andra partier. Förklaringen är att de etablerade kanalerna för att nå ut med sitt politiska budskap ofta varit stängda för dessa partier och deras väljare till följd av en bristande pluralism bland exempelvis media där vänsterliberal hegemoni vanligtvis råder.

Men enligt dessa partiers politiska motståndare och lierade i den akademiska världen, nu senast George Washington-universitets forskare, vill man i stället förmedla en bild där den höga Internet-aktiviteten tillskrivs köpta konton, “botar” och påverkansoperationer från främmande makt. Enligt den färska studien var AfD:s väljare överlägset mest aktiva på Internet för att hjälpa sitt parti till seger i EU-valet.

Universitetsforskarna tror emellertid inte att ett parti kan ha så engagerade och aktiva väljare och söker därför andra förklaringar till den höga aktiviteten i sociala medier. Det man spekulerar i är att AfD köpt cirka 120 000 Facebook-konton som fungerat som reläer för partiets valbudskap.

Man tror också att partiet köpt större och mer inflytelserika sammansatta nätverk på Facebook. Detta trots att sådant skulle kosta tiotals miljoner kronor, pengar som det är osannolikt att AfD haft till sitt förfogande. Enligt studien har AfD inte spenderat mer pengar än något annat parti i valrörelsen.

Motsvarande teorier har tidigare framkastats för att ifrågasätta den demokratiska legitimiteten i bland annat britternas beslut att lämna EU och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Även framgångar för nationsvänliga och värdekonservativa partier i bland annat Ungern, Polen, Italien, Frankrike, Nederländerna och Sverige har misstänkliggjorts genom så kallade påverkansoperationer.

Vanliga teorier är att Ryssland har ett finger med i spelet när vänsterliberala partier och kandidater backar. Mer än påståenden och teorier har det trots omfattande utredningar dock inte blivit.

Forskarna på George Washington-universitet bekänner sig dock till dessa teorier som enligt andra bedömare är att betrakta som konspiratoriska. I studien om AfD:s framgångar i EU-valet refererar man till det amerikanska presidentvalet som man menar avgjordes av illegitima påverkansoperationer och bedrägerier i sociala medier snarare än det amerikanska folkets vilja. Man skriver:

”Efter det amerikanska presidentvalet 2016 har Facebook enligt uppgift lagt energi och resurser för att försöka minska bedrägerier på sin plattform. Data från EU-valet 2019 ställer dock frågor om hur effektiva Facebooks åtgärder hittills varit.”

Kritiker menar att ett sådant systematiskt och ensidigt ifrågasättande av folkviljans utslag undergräver förtroendet för de demokratiska processerna och riskerar bana väg för en vänsterliberalt auktoritär utveckling med inskränkta demokratiska fri- och rättigheter för medborgare och oberoende medier.

Samma kritiker pekar också på faran med att utmåla sociala medier som kontrollerade av dolda påverkansaktörer snarare än fria mötesplatser för medborgarna att bryta åsikter. Man menar att det finns en agenda bakom sådana påståenden som syftar till att förmå de sociala mediejättarna att införa riktad censur och inskränkningar på plattformarna som snedvrider det offentliga samtalet.