Kriget i Ukraina har inte bara skördat liv och tvingat miljoner på flykt – det har också accelererat en demografisk nedgång som pågått i decennier. Födelsetalen sjunker, dödstalen stiger, arbetsföra män saknas och en snabbt åldrande befolkning tömmer byar och pressar samhällsstrukturer. Frågan som tornar upp sig är brutal i sin enkelhet: vem ska finnas kvar att bygga upp landet när striderna tystnar?
Ukraina är ett land där barnskriken tystnat. I den västukrainska småstaden Hoshcha står förlossningsavdelningen ofta tom. Antalet födslar har fallit från över 400 för drygt tio år sedan till knappt 139 i år – så få att avdelningen förlorade sin statliga finansiering efter att ha missat myndigheternas årsgräns med en enda förlossning.
Bakom siffrorna finns en brutal verklighet. Många män i barnalstrande ålder har stupat eller saknas efter strider vid fronten, och ännu fler befinner sig i militära förband långt från sina familjer. Osäkerheten gör att många unga par skjuter upp planer på att skaffa barn.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Nu vill sju av tio ukrainare förhandla fred med Ryssland
– Det finns ingen stabilitet, ingenting att bygga vidare på, säger en 21-årig kvinna som arbetar i centrala Hoshcha till nyhetsbyrån Reuters och berättar att nästan alla i hennes generation tvekar inför att bilda familj.
Samtidigt rapporterar läkare i krigsutsatta regioner om fler för tidiga födslar – stress, rädsla och avbrutna vårdkedjor sliter hårt på gravida kvinnor. Under ockupationsdagarna i Chernihiv tvingades många föda i källare utan värme och elektricitet medan bomber föll utanför.
Massdöd, förlorade generationer och tomma skolor
Ukrainas befolkning har krympt från 42 miljoner före invasionen 2022 till under 36 miljoner idag. Prognoserna är mörka: forskare bedömer att befolkningen kan ha sjunkit till 25 miljoner år 2051 – och ha krympt ytterligare vid seklets slut.
I Hoshcha-distriktet, med 24 000 invånare, har över 140 personer stupat sedan 2022. Väggen av porträtt över fallna soldater vid stadshuset har blivit en ständig påminnelse om konsekvenserna. Och bristen på barn sipprar in i varje del av samhället – i grannbyn Sadove fick en skola med plats för över 200 elever stängas eftersom bara nio barn återstod.
Det är ett nationellt mönster. För varje födelse går det i dag ungefär tre dödsfall, och den manliga medellivslängden har rasat från 65 till 57 år sedan krigets början – ett tapp som saknar motstycke i Europa i fredstid.
Flyktvåg och frånvaro av arbetsföra män
Emigrationen står för den största delen av befolkningsförlusten. Nästan sju miljoner – främst kvinnor och barn – har lämnat landet sedan 2022, och många av dem är tveksamma till att återvända. En studie visar att mindre än hälften av de ukrainska flyktingarna i Europa ser en framtid i hemlandet. Ju längre kriget pågår, desto starkare rotar sig nyanlända i mottagarländerna.
Samtidigt hålls män mellan 18 och 22 kvar i landet på grund av mobiliseringslagar. När kriget en dag tar slut väntas en ny våg av utresa bland män i arbetsför ålder, vilket riskerar att fördjupa bristen på arbetskraft ytterligare.
LÄS ÄVEN: Ukrainsk toppolitiker: Vi behöver öppna landet för massinvandring
Regeringens egen långtidsstrategi från 2024 varnar för ett underskott på 4,5 miljoner arbetare inom tio år – särskilt inom byggsektorn, teknik och administrativa yrken. Utan massivt återvändande eller kontrollerad arbetskraftsinvandring kommer landet att sakna de människor som krävs för återuppbyggnad.
Samhälle som åldras – och riskerar stanna
Ukraina var redan före kriget ett av Europas snabbast åldrande samhällen. Nu förstärks den utvecklingen ytterligare kraftigt. Andelen personer över 65 år väntas stiga från 17 procent 2020 till 22 procent 2040, samtidigt som både barnafödande och antalet människor i arbetsför ålder minskar.
Denna obalans hotar pensioner, välfärdssystem och den framtida ekonomin. Forskare varnar för att de senaste 35 årens demografiska trend – präglad av låg nativitet, emigration och återkommande ekonomiska kriser – kommer att forma landet i årtionden framöver, oavsett när kriget upphör.
LÄS ÄVEN: Brist på män – nu ska kvinnorna kriga för Ukraina
Ändå påpekar demografer att ett mindre Ukraina inte nödvändigtvis är dömt till fattigdom. Länder som Kanada och Luxemburg visar att hög livskvalitet inte kräver en stor befolkning – men det förutsätter långsiktiga reformer och att nedgången åtminstone bromsas.
Framtid att bygga – med färre händer
I dag står Ukraina inför ett demografiskt vägskäl. Myndigheter diskuterar incitament för återvändande, bostadsprogram, investeringar i infrastruktur och möjlig immigration från andra länder. Men experterna understryker att detta är ett ”långt spel”. Det kan ta 25–30 år innan utvecklingen stabiliseras.
För familjerna som lever i kriget är frågan mer omedelbar. En lokal tjänsteman i Hoshcha berättar hur hennes man mobiliserades bara dagar efter att hon fått veta att hon var gravid.
– Barnen ger oss hopp, säger hon. Utan dem skulle många förlora viljan att fortsätta.
Men hoppet hänger på en skör tråd. Ett land där skolor stänger, byar töms och födelsetalen rasar riskerar att förlora något som inte går att återuppbygga med pengar: framtida generationer.
LÄS ÄVEN: Färsk mätning: Majoritet av ukrainarna vill byta ut Zelenskyj
