Ukraina saknar 70 miljarder euro för att få ihop ekonomin nästa år. Nu vill den svenska övergångsregeringen att EU snabbt tar fram nya stödpengar och att de frysta ryska tillgångarna i Europa används för att hjälpa landet.
Det framgår av regeringens underlag inför mötet med EU:s finansministrar den 9 november. Enligt Finansdepartementet väntas den del av Ukrainas finansiering för 2027 som ännu saknar täckning uppgå till totalt 70 miljarder euro.
Regeringen skriver att den vill ha ett ”ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt” stöd från EU till Ukraina. Stödet beskrivs som en investering i Europas och Sveriges säkerhet, och regeringen varnar för att för lite stöd i dag kan bli betydligt dyrare i framtiden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Därför vill regeringen att EU ”skyndsamt” lägger fram förslag om nytt stöd för 2027. Den fortsätter också att driva att de ryska tillgångar som är frysta i EU ska kunna användas till mer stöd.
LÄS ÄVEN: EU planerar årsbudget på över 200 miljarder euro – Ukraina kräver ytterligare 70 miljarder
Linjen drivs av Ulf Kristerssons regering, som har avgått men sitter kvar som övergångsregering. I riksdagen har partierna ännu inte lyckats enas om en ny statsminister.
Lånet garanteras av EU-budgeten
Enligt regeringens underlag från den 2 november hade 19,8 miljarder euro betalats ut, varav 15,8 miljarder till militärt stöd och 4 miljarder till Ukrainas statsbudget. Den 5 november meddelade EU-kommissionen att ytterligare 4,36 miljarder euro betalats ut. Därmed uppgår utbetalningarna från lånet till omkring 24,2 miljarder euro.
EU har redan beslutat om ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina för 2026 och 2027. Enligt regeringens underlag hade 19,8 miljarder euro betalats ut, varav 15,8 miljarder till militärt stöd och 4 miljarder till Ukrainas statsbudget.
Nyligen meddelade EU-kommissionen att ytterligare 4,36 miljarder euro betalats ut. Därmed har omkring 24,2 miljarder euro betalats ut från lånet.
Pengarna lånas upp av EU-kommissionen på finansmarknaden. Som säkerhet står det utrymme som finns i EU-budgeten mellan utgiftstaket och det tak som anger hur mycket EU högst får ta in från medlemsländerna.
Sverige är ett av länderna som betalar in till budgeten. Enligt budgetpropositionen för 2026 står Sverige för ungefär 3 procent av medlemsländernas samlade avgifter till EU.
Utöver lånet har EU betalat ut över 32 miljarder euro i lån och bidrag från den så kallade Ukrainafaciliteten, varav cirka 5,7 miljarder i år. Under 2025 lånade EU dessutom ut 18,1 miljarder euro till Ukraina inom ramen för en överenskommelse mellan G7-länderna.
LÄS ÄVEN: KLART: Sverige med och lånar 953 miljarder till Ukraina – plus ränta
Belgien säger fortfarande nej
Att använda de frysta ryska tillgångarna har länge mött motstånd. Belgien fortsätter att säga nej till det. Det rapporterar Politico.
Enligt Politicos uppgifter diskuteras därför ytterligare ett lån på omkring 45 miljarder euro för 2027, utöver det redan beslutade stödlånet på 90 miljarder. Även det nya lånet skulle garanteras av EU-budgeten och täcka ungefär två tredjedelar av Ukrainas uppskattade finansieringsbehov på 70 miljarder euro.
Alla länder vill inte vara med. Tjeckiens och Slovakiens ledare har signalerat att de inte tänker delta i ett nytt lån, och även Ungern väntas stå utanför, enligt två anonyma diplomater som Politico har talat med. Uppgifterna är inte officiellt bekräftade.
Inget beslut på mötet
När finansministrarna träffas den 9 november är Ukraina bara en diskussionspunkt, och något beslut ska inte fattas. Regeringen ska informera riksdagens finansutskott den 5 november och samråda med EU-nämnden dagen efter.
Hur stödet för 2027 ska utformas väntas sedan tas upp när EU:s stats- och regeringschefer möts den 26-27 november.
