Ukrainas militär behöver minst 120 miljarder dollar, motsvarande 1150 miljarder svenska kronor, nästa år. Det uppger landets nytillträdde försvarsminister Denys Sjmyhal. Samtidigt förvärras situationen vid fronten allt mer, medan missnöjet jäser i landet.
Förra månaden förlorade Ukraina 556 kvadratkilometer till framryckande ryska trupper, enligt ukrainska ”Deepstate”. Det är ungefär lika stor yta som de två kommunerna Stockholm och Sollentuna tillsammans. Gånger två.
Den ukrainska osint-gruppen konstaterar att det gör juni månad 2025 till årets hittills värsta månad. Man får gå tillbaka till november förra året för att hitta en månad då ryssarna gjorde större erövringar.
Den månaden förlorade Ukraina 730 kvadratkilometer till ockupanterna.
Två frontavsnitt
Det är i synnerhet två frontavsnitt som ryssarna just nu rycker fram vid.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det ena är staden Pokrovsk i oblastet Donetsk. Pokrovsk hade drygt 60 000 invånare innan kriget. Nu har nästan hela befolkningen flytt, och staden håller på att omringas av ryska trupper. Enligt de senaste rapporterna rör sig redan ryska rekognoseringsförband i stadens södra delar.
Det andra frontavsnittet är Novopavlivka som ligger i den östligaste delen av Dnipropetrovsk. Oblastet, som gränsar till de båda krigshärjade regionerna Donetsk och Zaporizjzja, har i stort sett undgått markstrider sedan den ryska invasionen i februari 2022.
Förra månaden korsade emellertid ryska trupper gränsen, och gick in i Dnipropetrovsk. Och det tycks vara det lilla samhället Novopavlivka, med omkring 3500 invånare, som ryssarna har siktet inställt på.
Jäsande missnöje
Ett tredje frontavsnitt där ryssarna gjorde betydande framryckningar under juni månad, om än inte lika stora som vid Pokrovsk och Novopavlivka, är Sumy-regionen vid gränsen till Ryssland.
Den ryska offensiven i Sumy är ett svar på den ukrainska överraskningsattacken mot den ryska Kursk-regionen i augusti förra året. Den ukrainska attacken slogs tillbaka, och sedan ett halvår tillbaka rycker istället ryska trupper fram på den ukrainska sidan av gränsen.
På liknande sätt har ryska trupper upprättat en ”buffertzon” norr om Charkiv, som svar på ukrainska attacker in i den ryska Belgorod-regionen.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs NYA front in i Ryssland
Men hanteringen av de ukrainska attackerna mot Kursk och Belgorod, och de ryska motoffensiverna i Sumy och Charkiv som kommit som svar på dem, är något som kritiseras. En av kritikerna är Roman Pohorilj, känd som Deepstates ena grundare.
– Det som händer i Sumy och Charkiv-regionerna är en enda röra. Det är nästan ingen som vet vem som ansvarar för vad, och vem som ska styra processen, säger han i en intervju med Politico.
Pohorilj menar att regeringen är alldeles för saktfärdig med byggandet av försvarslinjer för att hålla tillbaka de ryska anfallarna. Och han anser att de insatser som görs ofta kommer för sent. Osint-experten är långt ifrån ensam om sin kritik, men han är en av få som vågar lufta den öppet.
Vädjar om mer pengar
De olika bristerna i det ukrainska försvaret skylls främst på en faktor: Brist på män. Landet kan inte uppbåda så många man som krävs för att både bemanna fronten och bygga försvarslinjer.
Ukraina håller just nu på att bygga två nya försvarslinjer bakom fronten, syftande till att hålla tillbaka ryssarna. Men de många nybyggda skyttevärnen behöver dessutom bemannas med soldater. Något som det som sagt råder stor brist på.
Något annat som Ukraina desperat behöver är vapen. Främst lång- och kortdistansdrönare samt luftvärnssystem. Och det är något som kostar stora summor pengar.
Just pengar är något som Ukrainas nytillträdde försvarsminister Denys Sjmyhal hoppas få mer av från västmakterna. Under måndagen hölls ett möte i Kiev med cheferna för Ukrainas utlandsmyndigheter. Under mötet, som EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas deltog i via videolänk, berättade han om behoven.
– Nästa år kommer vi behöva minst 120 miljarder dollar till vårt försvar, sade han då.
Det motsvarar ungefär 1150 miljarder svenska kronor. Pengar som Ukraina hoppas inte minst ska komma från EU- och Nato-länderna, utöver de miljarder som redan skänkts.
Behoven är enorma, och EU tycks vara berett att öppna plånboken ytterligare. Kaja Kallas lovade under mötet att EU:s ”orubbliga stöd till Ukraina” står fast.
LÄS ÄVEN: EU växlar upp stödet till Ukraina – 1 180 miljarder kronor skänks
