Samtidigt som ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina ser ut att kunna ta form, efter att USA:s president Donald Trump arbetat intensivt för att få till samtal mellan parterna, vill ukrainska flyktingar i Sverige däremot inte återvända hem för att bygga upp sitt land på nytt.
I dag bor omkring 45 000 ukrainska flyktingar i Sverige, efter att ha flytt undan Rysslands invasion i februari 2022. Faktum är att de ukrainska flyktingarna har gjort succé på arbetsmarknaden. Många har lärt sig svenska och har i dag arbete.
LÄS ÄVEN: Ukrainarna gör succé på svenska arbetsmarknaden
Enligt statistik från FN-organet IOM från 2024 har 66 procent av de ukrainska flyktingarna i Sverige antingen ett arbete eller deltar i arbetsmarknadsinsatser.
LÄS ÄVEN: Undersökning: Ukrainska flyktingar kommer snabbt i arbete
Khrystyna Hevchuk är ordförande för ‘RefugeeHope UA&SE’, en av de 13 organisationer som står bakom ett initiativ som uppmanar Sveriges regering och riksdag att agera på liknande sätt som man gjorde med de så kallade ensamkommande migranterna utan asylskäl – det vill säga att fatta beslut om att låta dem stanna i landet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I en insändare i Dagens Nyheter skriver Khrystyna Hevchuk att ukrainska flyktingar lever i ovisshet om vad som kommer att hända när massflyktsdirektivet löper ut om tio månader. Många oroar sig över att den svenska regeringen ännu inte har presenterat någon plan för framtiden, trots att målet är att fredsförhandlingar ska inledas och att flyktingarna så småningom ska kunna återvända till sitt hemland
Sveriges regering har ännu inte presenterat någon plan. För tusentals ukrainska familjer, många med barn i skola och föräldrar i arbetslivet, är detta en källa till stor oro.
Under fredagen meddelade Utrikesdepartementet (UD) att deras avrådan från resor till västra Ukraina numera endast gäller icke nödvändiga resor. Beslutet grundar sig på en bedömning att säkerhetsläget har förbättrats. Den överväldigande majoriteten av striderna mellan Ryssland och Ukraina sker i de östra delarna av landet.
Regionerna som berörs av UD:s uppdaterade information i västra Ukraina är Lviv, Transkarpatien, Ivano-Frankivsk, Ternopil, Tjernivtsi, Volyn, Rivne, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Vynnytsia.
Vidare har Utrikesdepartementet, enligt Svenska Dagbladet, tagit bort uppmaningen till svenskar i Ukraina att lämna landet. Trots det förbättrade säkerhetsläget i västra Ukraina vill dock de ukrainska flyktingarna inte återvända till hemlandet.
Det handlar inte bara om juridik – det handlar om mänsklig värdighet, trygghet och rätten till en framtid. Många ukrainska barn talar i dag bättre svenska än ukrainska, deras vänner är svenska och deras föräldrar bygger upp sina karriärer i Sverige. Att behöva lämna allt detta igen vore att förlora sitt hem en andra gång.
Det står även att läsa i insändaren i DN att ukrainska flyktingar “kräver ett tydligt, humant och långsiktigt regelverk för vad som ska gälla efter mars 2026 och har därför författat en kravlista bestående av fyra punkter.
Detta är en ömsesidig möjlighet. Ukraina behöver EU:s solidaritet. Sverige behöver arbetskraft – särskilt inom bristyrken som vård, utbildning och teknik. Vi ukrainare ber inte bara om skydd, utan erbjuder vårt engagemang, vår kunskap och vårt arbete i gengäld.
Sverige har blivit vårt andra hem. Vi ber nu svenska politiker: Låt oss inte förlora det hemmet igen.
De kräver följande:
1. Möjlighet till permanent eller långsiktigt uppehållstillstånd utan krav på att lämna Sverige.
Liknande förändringar av EU:s direktiv görs redan i länder som Tyskland och Tjeckien.
2. Att hela perioden under massflyktsdirektivet räknas som laglig vistelse vid ansökan om permanent uppehållstillstånd.
3.Möjlighet att byta status till arbets-, student- eller familjeanknytning utan att lämna Sverige.
Samtidigt behöver inkomstkrav och andra hinder justeras för att spegla ukrainares verkliga livssituation.
4. Familjeåterförening utan krav på att lämna Sverige, särskilt för familjer som inledde processen innan kriget, för nya familjer som bildats under dessa tre år i Sverige, för barn födda här eller som kom hit med en förälder.
5. Avskaffande av diskriminerande skillnader i tilldelning av personnummer. Det är inte acceptabelt att personer som kom tidigt under kriget har fler rättigheter än de som kom senare – trots samma rättsliga status.
LÄS ÄVEN: Undersköterskan Lena, 18, utvisas till Ukraina – men terroristen Faris, 18, får stanna
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.